Dubbla lärare lyfte resultaten vid Smedshagsskolan

Alltid dubbla lärare, fokus på läsning och ständiga elevutvärderingar.

Med en tydlig strategi har elevernas resultat vid Smedshagsskolan i Stockholm ökat markant. Från att ha dragits med dåligt rykte, är skolan nu så populär att alla inte kommer in.

1/5

”Ibland får lärarna komma och säga till oss efter några timmar att vi måste gå”, säger Osman Mohammed som här får hjälp av läraren Husam Alrammahi.

Foto: MALIN HOELSTAD
2/5

Lisa Addersi i klass 9 under en mattelektion.

Foto: MALIN HOELSTAD
3/5

Sophia Gonzalez och läraren Husam Alrammahi.

Foto: MALIN HOELSTAD
4/5

Biträdande rektor Malin Bergdahl och Annika Gestrin Lindelöf.

Foto: MALIN HOELSTAD
5/5

Att eleverna är stolta över sin skola märks.

Foto: MALIN HOELSTAD

#SKOLRESAN

– Och så skorna!

Malin Bergdahl, biträdande rektor och lärare vid Smedshagsskolan i Hässelby i västra Stockholm, är bestämd. Plasttossor på eller skorna av, så är reglerna. Eleverna tassar runt i strumplästen eller har inneskor, just för att hålla skolan fin. Så ser den också sprillans ny ut, fast den har hunnit bli sju år.

Att eleverna är stolta över sin skola märks. Det är till och med så att de inte vill gå hem på dagarna.

– Ibland får lärarna komma och säga till oss efter några timmar att vi måste gå, ler Osman Mohammed i klass 9A och tittar upp från matteboken.

Men så har det inte alltid varit. Det är inte länge sedan Smedshagsskolan drogs med ett riktigt trist rykte. Andelen elever med gymnasiebehörighet var låg. Under tio år låg skolan inhyst i tillfälliga baracker.

Någon dag kanske vi bestämmer att en av oss sitter med bara en elev för att det är någon vi måste få på banan.
Malin Bergdahl, biträdande rektor och lärare.

**Men de senaste fyra åren **har elevernas resultat förbättrats rejält, så pass att skolan faktiskt är en av dem i Sverige som har höjt sig mest. Orsakerna är flera, konstaterar Malin Bergdahl. Men framför allt lyfter hon fram det dubbla lärarskapet, där varje lektion alltid hålls av två lärare tillsammans.

– Tvålärarskapet är nyckeln, det är svaret på frågan varför vi har stärkt våra resultat, säger hon tvärsäkert.

Med två lärare kan man dela upp klassen i grupper, något som ofta görs. Att någon eller några försvinner iväg med den ena läraren ett tag, är inget som är konstigt. Man kan hjälpa fler - och stötta lärarkollegan.

– Du kan styra undervisningen så att du når både svaga och starka elever. Alla får en möjlighet att utvecklas från sina förmågor. Någon dag kanske vi bestämmer att en av oss sitter med bara en elev för att det är någon vi måste få på banan.

Visst, det kostar pengar, konstaterar Malin Bergdahl. Och vissa klasser blir stora, upp till 40 elever kan gå i en klass med två lärare även om de flesta än så länge är färre. Ändå är metoden överlägsen, tycker hon.

Men Malin Bergdahl lyfter fram en nyckelfaktor till: läsningen. För finns inte en god läs- och begreppsförståelse så blir det svårt i alla ämnen, menar hon. Och läsningen är en utmaning vid skolan. En del av eleverna är vad Malin Bergdahl kallar "språkligt svaga". En anledning kan vara att man inte använder svenska i hemmet, en annan att en elev har läs- och skrivsvårigheter.

Skolans alla lärare drillas i att tänka på just begreppsförståelse – det handlar inte bara om läsning i svenskämnet, kanske framför allt begreppsförståelsen inom NO eller SO.

– Vi måste jobba språkligt med eleverna, ge dem verktygen. Du kan inte bara utgå från att alla är med när du pratar om integration, rättssäkerhet eller EU-parlamentet. Du som lärare måste bygga upp undervisningen så att det går in hos alla.

**Under mattelektionen med **årskurs 9skriver matteläraren Husam Alrammahi på whiteboarden. Just idag är kollegan Arne Berg borta och han ensam lärare, men hälften av klassen har hemkunskap. Det är påfallande tyst i klassrummet.

– Om jag skriver 1:100. Blir det större eller mindre då?

Osman Mohammed svarar snabbt. Han tycks ha koll på siffrorna. Emellanåt utnyttjar han den läxhjälp som skolan har två dagar i veckan. Under sportlov och sommarlov erbjuds också undervisning för de elever som behöver det för att nå målen, något som de flesta i skolan gärna skulle vilja vara med på, säger han.

– Det är jättebra, om man känner sig stressad och så för att man ligger efter så kan man vara med. Min kompis från en annan skola brukar säga att hans skola inte ger samma möjligheter som vår. Det känns som att vi har fler chanser att komma ikapp, säger han.

Bredvid sitter Sophia Gonzalez, också hon i årskurs 9. Hon började på Smedshagsskolan i åttan. Sedan dess har hon fått plugga rejält för att komma ikapp.

– Jag låg riktigt mycket efter när jag kom från min gamla skola, säger hon.

Hur det går för eleverna följs också upp regelbundet. Två gånger per termin har lärarna individuella bedömningssamtal. Undervisningen är också uppdelad i sexveckorsblock, där varje block har en speciell inriktning - som demokrati, hälsa och just nu entreprenörskap. Efter varje block utvärderas vilka elevinsatser som behövs och hur undervisningen kan förbättras.

**På frågan vad som skulle **kunna bli bättre med skolan funderar Osman Mohammed.

– Inget faktiskt. Vi har det jättebra här.

Läs även

”Ibland får lärarna komma och säga till oss efter några timmar att vi måste gå”, säger Osman Mohammed som här får hjälp av läraren Husam Alrammahi.

Foto: MALIN HOELSTAD Bild 1 av 5

Lisa Addersi i klass 9 under en mattelektion.

Foto: MALIN HOELSTAD Bild 2 av 5

Sophia Gonzalez och läraren Husam Alrammahi.

Foto: MALIN HOELSTAD Bild 3 av 5

Biträdande rektor Malin Bergdahl och Annika Gestrin Lindelöf.

Foto: MALIN HOELSTAD Bild 4 av 5

Att eleverna är stolta över sin skola märks.

Foto: MALIN HOELSTAD Bild 5 av 5
Annons
X
Annons
X
Annons
X