X
Annons
X

Anders Olsson: Dröjandet låter verket träda fram

Trots att Goethe i sin monumentala helgjutenhet kan tyckas vara den mest främmande av västerlandets klassiker, finns det få verk som visat sig så fruktbara för nytolkningar som hans "Faust". Ännu ett sätt att blåsa nytt liv i klassikern vore att läsa den som en dräpande kritik av den jakt på nya upplevelser som är själva nerven i vårt konsumtionssamhälle. Även om Faust är en märkvärdigt passiv hjälte, vilket Goethe fått en hel del kritik för, tycks han sprängas av en inre ambition. Det enda som kan ge Mefistofeles rätt är om Faust kan överge sin rastlösa strävan och apostrofera den ljuva stunden med orden: "Dröj dock kvar, du är så skön!" Det är i sanning ironiskt, då Mefistofeles är den siste att ha en aning om vad skönhet är…

Det verb som i dramat anger motdraget till Fausts strävan är just
verweilen, tyska för "dröja", vilket också skall spela en avgörande roll i den tyske filosofen
Hans-Georg Gadamers sena tänkande. Att Gadamer, som dog 102 år gammal 2002, hade rötter i Goethe-tidens estetik är knappast någon överraskning.

Annons
X
Annons
X
Annons
X