Annons

Tove Lifvendahl:Drama queens som är ovuxna ansvaret

I ruinerna av S:t Hans och S:t Per uppförde industrin ett mer ändamålsenligt pop-up-hus under Almedalsveckan. Finns här en lärdom att dra för den svenska modellens beskyddare?
I ruinerna av S:t Hans och S:t Per uppförde industrin ett mer ändamålsenligt pop-up-hus under Almedalsveckan. Finns här en lärdom att dra för den svenska modellens beskyddare? Foto: ANDERS WIKLUND / TT
Under strecket
Publicerad

Det har varit avtalsrörelse igen. Om själva förhandlandet har det kanske inte skrivits så mycket som möjligen vore motiverat, beaktande det faktum att utfallet har ansenlig påverkan på hela den svenska ekonomin och arbetsmarknaden. Men så är det också en rätt träig historia, ett förutsägbart rollspel som jag tidigare liknat vid ett tjäderspel (3/4), som börjar med idog opinionsbildning där fjädrarna burras upp med demagogiska budskap som ”Det är DIN lön de vill sänka” (LO, våren 2016), och som efter bud från medlare och återkommande nattmanglingar alltid slutar med att parterna kommer överens och på varsitt håll utropar framgång.

På ett seminarium i Almedalen i regi av Teknikföretagen, Industriarbetsgivarna, IKEM och Livsmedelsföretagen diskuterades framtiden för Industriavtalet. En frågeställning gemene man förmodligen inte tänker så ofta på. Industriavtalet är ett kollektivt framförhandlat samarbetsavtal i Sverige som facken och arbetsgivarna inom industrin slöt 1997.

Annons
Annons
Annons