X
Annons
X
Jesper och Malin kramar Nikes kista. ”Jag är glad att vi visste att det skulle bli en tjej, att vi hade ett namn på henne”, säger Jesper. ”För mig var det viktigt i hela sorgeprocessen, ju fler detaljer jag hade om desto fler bilder och minnen kunde jag skapa.”

Dottern dog i magen: ”Vi fick aldrig se hennes ögon”

Jesper och Malin kramar Nikes kista. ”Jag är glad att vi visste att det skulle bli en tjej, att vi hade ett namn på henne”, säger Jesper. ”För mig var det viktigt i hela sorgeprocessen, ju fler detaljer jag hade om desto fler bilder och minnen kunde jag skapa.” Foto: Staffan Löwstedt

Malins och Jespers dotter Nike avled innan födseln. Varje år dör omkring 430 barn i magen.

SvD har följt familjens resa genom vrede, sorg och kärlek.

Det är den 11 juni 2018. Grusgången knastrar under fötterna och skuggorna är långa i det lite vildvuxna gräset. Malin och Jesper ligger på knä och gräver ett decimeterdjupt hål i marken framför sig med två blomspadar. Marken är torr och de får hacka för att ta sig igenom den hårda jorden. Försiktigt lägger de sedan med gemensamma krafter ner stenen som de hämtat på landet. Stryker med handen över inskriptionen, hämtad från ”Alice i Underlandet”.

Hur lång är evigheten?

Jesper och Malin kramar Nikes kista. ”Jag är glad att vi visste att det skulle bli en tjej, att vi hade ett namn på henne”, säger Jesper. ”För mig var det viktigt i hela sorgeprocessen, ju fler detaljer jag hade om desto fler bilder och minnen kunde jag skapa.”

Foto: Staffan Löwstedt Bild 1 av 26

Malin, Alfonsina och Jesper lägger ner Nikes gravsten. ”Jag har känt ett stort behov av att bära sorgeband, eller på nåt sätt markera min sorg”, säger Jesper.”Det skulle vara så skönt att bara ha ett tecken som folk kan läsa”.

Foto: Staffan Löwstedt Bild 2 av 26

Inskriptionen på stenen är hämtad ur ”Alice i Underlandet”.

Foto: Staffan Löwstedt Bild 3 av 26

Malin med Nike i magen på röda mattan under #tystnadtagnings manifestation i samband med Guldbaggegalan.

Foto: Tomas Oneborg Bild 4 av 26

Jesper, Malin, Nike och Alfonsina på BB. Alfonsinas farmor Viveca Bejarano, är före detta barnmorska och var med som doula under förlossningen. ”När det fruktansvärda beskedet kom backade hon inte en centimeter från oss, utan var med genom hela processen”, säger Malin.

Foto: Privat Bild 5 av 26

”Vi har fått omvärdera vad livet är. Och vad lycka är”, säger Malin.

Foto: Staffan Löwstedt Bild 6 av 26

Kylsängen Cubitus baby är godkänd för kremering och kan om föräldrarna vill också användas som kista om man viker upp locket.

Foto: Emma-Sofia Olsson Bild 7 av 26

Ingela Rådestad är barnmorska och professor i omvårdnadsvetenskap på Sophiahemmet

Foto: Emma-Sofia Olsson Bild 8 av 26

”Cubitus baby fick sitt namn efter latinskans ord för vilorum. Jag tyckte att det var ett passande namn innan den eviga vilan efter gravsättningen”, säger Ingela.

Foto: Emma-Sofia Olsson Bild 9 av 26

”Nike gjort så mycket för vår relation. Hon har fört oss ännu närmare varandra”, säger Malin.

Foto: Staffan Löwstedt Bild 10 av 26

Malin och Jesper kramar varandra på krematoriet.

Foto: Staffan Löwstedt Bild 11 av 26

På ett anslag när man kommer in i krematoriet står det: ”Vad som sker i ugnen är en teknisk process vid en tidpunkt då själen för länge sedan lämnat kroppen.”

Foto: Staffan Löwstedt Bild 12 av 26

”Vi vill skjuta in Nikes kista med våra egna händer. Det är väldigt vackert – den självantänder för att det är så varmt. Liksom bara flammar upp”, säger Malin.

Foto: Staffan Löwstedt Bild 13 av 26

När Malin var 14 år praktiserade hon på Silverdals kapell. Nu hon tillbaka igen med sitt barn och kikar in på hennes kista i krematorieugnen.

Foto: Staffan Löwstedt Bild 14 av 26

Malin och Jesper bär Nikes kista ut ur kyrkan och in i bilen. ”Jag är inte medlem i Svenska Kyrkan, säger Jesper. ”Men jag ska bli det igen. Kyrkan är en sån otroligt viktig institution i vårt samhälle. Vi är helt hjälplösa utan den humanitära insatsen och den själavård de står för.”

Foto: Staffan Löwstedt Bild 15 av 26

”När något sånt här händer – när ens barn dör – är det 3000 mil att vandra”, säger Jesper.

Foto: Staffan Löwstedt Bild 16 av 26

Begravningen blev precis som Malin och Jesper hade tänkt sig. Bland annat fick begravningsgästerna skriva hälsningar på Nikes kista. ”När man deltar i en handling, sker någonting speciellt”, säger Jesper efteråt.

Foto: Staffan Löwstedt Bild 17 av 26

”Jag lämnar dig aldrig” har Malin skrivit ovanpå kistan.

Foto: Staffan Löwstedt Bild 18 av 26

”Jag önskar dig allt vackert för du är det bästa som jag vet” lyder en återkommande textrad i Joakim Thåströms ”Stjärna som är din” som Malin precis har sjungit för Nike.

Foto: Staffan Löwstedt Bild 19 av 26

Nikes kista är så liten att den med lätthet går in i bagageutrymmet på familjens bil.

Foto: Staffan Löwstedt Bild 20 av 26

Jane Warland är barnmorska och sedermera forskare inom området reproduktiv och perinatal hälsa på University of South Australia

Foto: Emma-Sofia Olsson Bild 21 av 26

I Silverdals kapell har personalen tänt ljus för Nike. Jesper och Malin tittar på en liten ekorre utanför fönstret. När de senare gräver ner gravstenen kilar en liten ekorre även där i bakgrunden.

Foto: Staffan Löwstedt Bild 22 av 26

Malin Mases Arvidsson.

Foto: Staffan Löwstedt Bild 23 av 26

Jesper Mases Berglund.

Foto: Staffan Löwstedt Bild 24 av 26

Malin sitter och plockar i fönstret på landet ”Jag vill att Nikes död ska bidra till att minska beröringsskräcken för spädbarnsdöd och blir en av anledningarna för landets regering att ta itu med det höga antalet stilla födslar”, säger hon.

Foto: Staffan Löwstedt Bild 25 av 26

”Jag har fått frågan om jag skulle vilja vara den person jag var innan det här skedde Och det vill jag inte. Jag önskar ju så klart inte att det här skulle hända, men samtidigt har Nike gjort så mycket för vår relation. Hon har fört oss ännu närmare varandra”, säger Malin.

Foto: Staffan Löwstedt Bild 26 av 26
Annons
X
Annons
X
Annons
X