Annons
X
Annons
X
Sverige
Analys

Göran Eriksson: DÖ:s principer vägrar att dö

Det nya politiska läget

Det låter otroligt, men inget politiskt parti har påverkat svensk politisk debatt 2016 mer än Kristdemokraterna. Hittills har dock partiet som fällde Decemberöverenskommelsen inte fått betalt för det.

[object Object]
I mellandagarna 2014 fattades beslutet om DÖ. Foto: Henrik Montgomery/TT

För precis två år sedan – tredjedag jul 2014 – föddes decemberöverenskommelsen, DÖ. Stolta föräldrar från sex partier visade upp underverket vid en presskonferens i riksdagshuset.

Nedkomsten inträffade efter en dramatisk politisk höst som kulminerade när Sverigedemokraterna fällde S-MP-regeringens budget.

Det inträffade sedan SD-ledaren Jimmie Åkesson hade sms:at ”Give ’em hell”, hemifrån sjuksängen.

Annons
X

”Give ’em decemberöverenskommelsen” var de andra partiernas – lite mindre medryckande – svar till Sverigedemokraterna.

Men DÖ skulle frälsa Sverige från regeringskriser, från hot om nyval och den skulle inte minst stänga Sverigedemokraterna ute från inflytande.

DÖ-metoden var att båda sidor – Alliansen och S-MP – lovade att det block som var störst skulle få regera och dessutom skulle få sin ekonomiska politik, sin statsbudget, genom riksdagen.

Decemberöverenskommelsen reglerade inte bara tillståndet just då, utan skulle även styra regeringsbildningen efter valet 2018. Det fanns egentligen bara två regeringsalternativ: Alliansen eller en S-ledd rödgrön regering.

Men uppgörelsen väckte mycket motstånd inom M och KD, där många kritiker menade att DÖ tvingade oppositionen att lägga sig platt för regeringen Löfven – innebörden var ju att man inte skulle göra allt för allt för att fälla regeringen.

Och Decemberöverenskommelsen skulle inte ens få fira sin ettårsdag, för i oktober 2015 röstade Kristdemokraternas riksting för att partiet skulle hoppa av DÖ.

KD-revolten fick Moderatledaren Anna Kinberg Batra – som strax därefter skulle möta sin egna DÖ-kritiska opinion på M-stämman – att snabbt dödförklara överenskommelsen.

Med DÖ i funktion var regeringsfrågan löst – eller ”låst” beroende på preferens. Så om DÖ hade fått leva skulle vi alltså inte ha haft den intensiva debatt i regeringsfrågan som har präglat det gångna årets politiska debatt.

Här är ett litet urval av 2016 års svängar i regeringsfrågan.

• Anna Kinberg Batra säger i Ekots lördagsintervju i juni att hon inte tänker släppa fram Stefan Löfven som statsminister, även om de rödgröna blir större än Alliansen.

• Stefan Löfven säger i en SvD-intervju i september att han inte tänker avgå självmant, även om de rödgröna blir minsta block.

• Liberalernas Jan Björklund säger i en DN-intervju i oktober att han kan tänka sig ett regeringssamarbete mellan S och Alliansen, om de rödgröna blir större.

Det var Kristdemokraterna som släppte anden – regeringsfrågan – ur flaskan när rikstinget valde att hoppa av DÖ.

Hittills gäller dock DÖ:s principer, regeringen Löfven sitter kvar och får igenom sin budget.

Liberalerna och Centern håller i huvudsak fast vid största block regerar-principen: de tänker inte regera om Alliansen blir mindre än de rödgröna.

Medan M och KD inte utesluter att regera med SD:s passiva stöd – men de säger sig inte vara beredda att förhandla med Sverigedemokraterna om politiken.

Alliansen är alltså splittrad i regeringsfrågan och Kristdemokraternas opinionssiffror är fortsatt usla. Hittills ser KD alltså inte ut att ha tjänat på DÖ-revolten.

Men historien är inte slut, och regeringsfrågan är upplåst igen – det kan fortfarande spela roll efter valet 2018.

Annons

I mellandagarna 2014 fattades beslutet om DÖ.

Foto: Henrik Montgomery/TT Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X