Doomscrolling – usel metod att mota rädsla

Illustration: Liv Widell
Illustration: Liv Widell

Våra hjärnor sugs till dåliga nyheter. I pandemin har doomscrolling, undergångs­skrollande, blivit ett fenomen. Rent psykologiskt är det en usel metod att betvinga rädsla. Att konsumera fler goda nyheter skulle däremot ge handlingskraft.

Under strecket
Publicerad
Katarina Blom.

Katarina Blom.

Foto: Daniella Backlund
Annons

Hjärnan tycks älska katastrofer och den kan inte låta bli att leta efter fler. Men när sökandet efter alarmerande information påverkar vår mentala hälsa finns en risk att man inte orkar ta in något alls till slut. Tvärtom skulle goda nyheter hjälpa oss ta in de dåliga.

Ordet doomscrolling dök upp för första gången på Twitter för några år sedan och utnämndes till ett av årets ord av Oxford English dictionary år 2020. Ett logiskt val då förra året som bekant var ett katastrofår för mänskligheten och doomscrolling betyder just att skrolla på telefonen om undergången. Gör man det på datorn kallas fenomenet doomsurfing, men med mobilen som ständig följeslagare så är det just undergångsskrollande som används mest.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons