Annons
Recension

Don GiovanniDon Giovanni ett starkt inlägg i våldtäktsdebatten

Nanna Blondell, Maia Hansson Bergqvist, Thérèse Brunnander, Hannes Meidal och Hamadi Khemiri.
Nanna Blondell, Maia Hansson Bergqvist, Thérèse Brunnander, Hannes Meidal och Hamadi Khemiri. Foto: EMILY LAYE

”Don Juan” fortsätter att attrahera och spelas nu i high school-miljö på Dramaten. Det blir lika obehagligt som tokroligt.

Under strecket
Publicerad

”Förföraren från Sevilla och Stengästen” hette skådespelet byggt på en muntlig myt som Gabriel Telléz under pseudonymen Tirso de Molina författade 1630. Det kom sedan att sättas upp i åtskilliga italienska och franska versioner och spelades också flitigt som dockteater. Kanske var det så Molière fick syn på det innan han skrev sin berömda ”Don Juan eller Stengästen” 1665. Drygt 120 år senare kom så Mozarts berömda opera ”Don Giovanni” med libretto av italienaren Lorenzo da Ponte.

Det är också dessa två sistnämnda verk som har levt vidare in i samtiden där de ständigt antar nya former. Bara i år spelas exempelvis Mozarts opera två gånger på Kungliga operan. Dels i Ole Anders Tandbergs vuxenuppsättning, som utlovas vara ”pulserande av poesi, erotisk lust och längtan efter kärlek”, dels Per Sörbergs ”Min bror är Don Juan” som vänder sig till högstadieelever och presenteras som en musikalisk thriller med filmisk känsla.

Annons
Annons
Annons