Domen mot utställare kan påverka konstlivet

PROVOKATIV. Utställningen ”Förbjuden konst” visades 2007 i Moskva. Extrema religiösa organisationer upprördes och drog kuratorerna inför domstol. Efter en farsartad rättegång dömdes de två till böter. Men domen kan få konsekvenser för hela kulturlivet, skriver Lena Jonson.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad
Den ryske kuratorn Yuri Samodurov möter pressen utanför rättssalen efter att ha dömts till böter för utställningen ”Förbjuden konst”.

Den ryske kuratorn Yuri Samodurov möter pressen utanför rättssalen efter att ha dömts till böter för utställningen ”Förbjuden konst”.

Foto: MIKHAIL METZEL/AP
Annons

Domen mot organisatörerna av utställningen ”Förbjuden konst” i Moskva föll den 12 juli. Den är en ytterst allvarlig markering om att nu också konstlivet i Ryssland, som hittills varit en relativt fri zon, riskerar begränsas på samma sätt som tidigare samhällsdebatten. Att domen inte resulterade i fängelse utan endast böter är dock en lättnad. Mycket tyder på att detta beslut kom först efter ingripanden från högsta politisk ort och efter protester från det ryska och internationella konstlivet. Att det ändå blev en fällande dom visar på ett samhälle som delvis förlorat riktning i sitt sökande efter identitet.

Diskussionen om konstens ansvar och gränser i förhållande framförallt till religionen kan tyckas ha stora likheter med den europeiska diskussionen under senare år. Det finns naturligtvis likheter, till exempel i frågan vem som ska ha tolkningsföreträde när det gäller samtidskonst. Religion och konst verkar i olika sfärer och att gränserna mellan dem måste upprätthållas, hävdar utställarna av ”Förbjuden konst”. Och det är också detta argument om konstens tolkningsföreträde som fått den välkände galleristen Marat Guelman att redan för ett par veckor sedan deklarera att i händelse av fällande dom kommer han att låta visa utställningen i sitt galleri.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons