Annons
X
Annons
X
Ledare
Gäst

Janerik Larsson: "Dolda tillgångar"

Larsson läser
En scen från filmen
En scen från filmen Foto: Hopper Stone

Den 24 februari har den amerikanska filmen ”Hidden figures” premiär i Sverige. Orginaltiteln är ”Hidden figures” och det är en ordlek som inte går att översätta.

Filmen handlar om tre amerikanska mattesnillen som spelade en viktig roll för det amerikanska ryngdprogrammet. Det är tre svarta kvinnor som hade att kämpa både mot rasism och mot kvinnoförakt på NASA, den amerikanska rymdstyrelsen.

Stäng

POLITISKA CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – Tove Lifvendahls kommentarer direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Det är alltså både dolda personer (”figures”) och dolda siffror (”figures”) som filmen handlar om.

    Annons
    X

    Washington Post berättar om den av de tre kvinnorna som lever idag: Katherine Johnson.

    Det är en otroligt intressant och gripande berättelse och jag läser just nu boken med samma namn av Margot Lee Shetterley.

    Det är alltså en faktabok som skakar om.

    När jag tänker på rasismen i USA kopplar jag inte den till 1960-talets Virginia, delstaten i närheten av den amerikanska huvudstaden. Jag tänker inte på att det då fanns den så kallade Jim Crow-lagstiftningen som krävde absolut segregation mellan vita och svarta även på NASAs Langley Memorial Aeronautical Laboratory i Hampton, Viginia.

    Där arbetade före datorernas tid matematiker med de analyser som krävdes för att möjliggöra uppskjutningarna av första raketer och sedan av med människor bemannade rymdresor.

    Rekryteringen av svarta mattesnillen började redan under andra världskriget.

    I Langleys ”West Computing”-grupp arbetade bara svarta.

    De interiörer från NASA i början av 1960-talet som filmen och boken ger är omskakande.

    Johnson som fyller 99 i höst fick 2015 Presidental Medal of Freedom.

    Det är USAs högsta utmärkelse till civilpersoner.

    Det är i sig en mycket engagerande berättelse om ett USA som för mig inte ligger så långt tillbaka eftersom jag började yrkesarbeta ungefär när filmen utspelas. För yngre biobesökare kan detta te sig som närmast förhistorisk tid, men hur det än är med den saken tycker jag att filmen både är sevärd och en viktig påminnelse om vad det betydde 2008 då USA fick sin förste svarte president.

    Annons

    En scen från filmen

    Foto: Hopper Stone Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X