Annons

Emma Frans:Dna-bilder kritiseras – men alternativet förrädiskt

Polisens första bild gjord efter dna-fenotypning. Den ska i likhet med den klassiska fantombilden av Olof Palmes mördare inte uppfattas som ett foto. Illustration: Thomas Molén
Polisens första bild gjord efter dna-fenotypning. Den ska i likhet med den klassiska fantombilden av Olof Palmes mördare inte uppfattas som ett foto. Illustration: Thomas Molén Foto: Parabon Snapshot/Polisen

Svensk polis har för första gången tagit fram en fantombild baserad på dna i hopp om att lösa ett 13 år gammalt brott. Metoden har kritiserats och lyfter etiska frågor – samtidigt kan tekniken redan vara mer tillförlitlig än beskrivningar från ögonvittnen.

Under strecket
Publicerad

Den 13 oktober 2005 mördades 36-åriga Marie Johansson som arbetade i en tygbutik i Göteborg. Mördaren lämnade dna-spår och omkring 650 personer har dna-testats utan resultat. Nu har svensk polis för första gången någonsin tagit fram en fantombild baserad på dna för att få tag på mördaren¹.

Dna-spår används rutinmässigt vid brottsutredningar. Alla människor har ett unikt genetiskt ”fingeravtryck” och precis som med vanliga fingeravtryck används i dag genetiska spår för att identifiera en person eller för att koppla någon till en brottsplats. Detta görs genom att matcha dna-spår till en misstänkt person eller till personer i polisens register.

Annons
Annons
Annons