X
Annons
X
Kommentar

Emma Frans: Dna-bilder kritiseras – men alternativet förrädiskt

Svensk polis har för första gången tagit fram en fantombild baserad på dna i hopp om att lösa ett 13 år gammalt brott. Metoden har kritiserats och lyfter etiska frågor – samtidigt kan tekniken redan vara mer tillförlitlig än beskrivningar från ögonvittnen.

Polisens första bild gjord efter dna-fenotypning. Den ska i likhet med den klassiska fantombilden av Olof Palmes mördare inte uppfattas som ett foto. Illustration: Thomas Molén
Polisens första bild gjord efter dna-fenotypning. Den ska i likhet med den klassiska fantombilden av Olof Palmes mördare inte uppfattas som ett foto. Illustration: Thomas Molén Foto: Parabon Snapshot/Polisen

Den 13 oktober 2005 mördades 36-åriga Marie Johansson som arbetade i en tygbutik i Göteborg. Mördaren lämnade dna-spår och omkring 650 personer har dna-testats utan resultat. Nu har svensk polis för första gången någonsin tagit fram en fantombild baserad på dna för att få tag på mördaren¹.

Polisens första bild gjord efter dna-fenotypning. Den ska i likhet med den klassiska fantombilden av Olof Palmes mördare inte uppfattas som ett foto. Illustration: Thomas Molén

Foto: Parabon Snapshot/Polisen Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X