Annons
Ett enda varningsläte från en präriehund kan på bråkdelen av en sekund upplysa dem som lyssnar om att de måste fly eftersom en hök just dyker för att fånga dem.
Ett enda varningsläte från en präriehund kan på bråkdelen av en sekund upplysa dem som lyssnar om att de måste fly eftersom en hök just dyker för att fånga dem. Foto: Stock Connection/REX/TT

Djurspråk har egenskaper vårt språk saknar

Det går att ifrågasätta det mänskliga språkets unika ställning – ju mer man studerar djurspråk desto mer komplexa visar de sig vara.

Publicerad

Många människor gör skillnad på kommunikation och språk och tror att djur bara har förmåga till det förstnämnda medan människor har förmåga till båda. Enligt Slobodchikoff betraktar djurbeteendeforskare kommunikation som ett slutet system med tre komponenter: en sändare, en mottagare och en signal. I detta slutna system har allt som sker sin grund i instinkter; djur (och växter, som också kommunicerar med varandra och med djur) är förprogrammerade att reagera på ett visst sätt.

Om ett bytesdjur får syn på ett rovdjur hejdar det sig och står blickstilla, och om rovdjuret närmar sig springer det sin väg. Avståndet till rovdjuret genererar så att säga ett inbyggt svar. Språk är däremot ett öppet system som erbjuder flera möjligheter till fråga och svar, både när det gäller ett djurs inre värld och yttervärlden. Ett djur kan hantera det givna materialet på ett kreativt sätt och göra ett meningsfullt val.