X
Annons
X
Recension

Works by Fredrik Ed

Fredrik Ed noterar sin musik på ett ibland löjligt komplicerat sätt. Men bakom den anti-intuitiva och lite hårdföra attityden, bortom vurmen för hållningen hos exempelvis Brian Ferneyhough eller Pierre Boulez, möter man en intressant och konsekvent konstnär. Ed skriver verkkommentarer om tekniska upplägg, men musiken lever ett alldeles eget och organiskt liv i reaktion mot analysen. Bortsett från några väl anonyma satser är till exempel Drift för sinfonietta, här spelat av Göteborgsensemblen Gageego, bitvis som att höra Anton Webern måla med den bredaste pensel, som Webern i lager på lager. Satsen kan vara bisarrt tjock, liksom kvävd, men musiken öppnar sig också djupt ned i registren med suggestiva borduner. Det är i orkestersammanhang Ed är intressantast. Stefan Östersjö lyckas inte riktigt övertyga om att Leash för sologitarr är angeläget, däremot får Radiosymfonikerna mer att bita i när de spelar Hyss med sina hårda ytor och tätt sammanknutna stämmor. Det vilar överhuvudtaget någon sorts dyster skönhet över Eds musik när den är som mest verkningsfull.

Tony Lundman

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X