Annons
X
Annons
X
Sverige
Krönika

Rolf Gustavsson: Djävulen lurar bland detaljerna

KOLUMN

Det tillhör dagsjournalistikens vanskligheter att snabbt skriva kommentarer på ett bristfälligt underlag. Snabbanalysen blir ofta fel. Det såg vi senast efter toppmötet i Bryssel i förra veckan.

Närmast enstämmigt utropades Angela Merkel till förlorare medan Mariano Rojoy (Spanien) och Mario Monti (Italien) korades till vinnare. Som grund låg beskedet att EU:s räddningsfond skulle få rätt att direkt stödja de fallfärdiga spanska bankerna och vid behov även direkt stödköpa italienska statspapper. Budskapet minskade tillfälligtvis räntebördan för Spanien och Italien.

Bedömningen byggde på ett allvarligt förbiseende av att beslutet var förknippat med hårda villkor. Liksom många gånger tidigare bekräftades den grundregel som Goethe en gång formulerade. Djävulen gömmer sig i detaljerna. Tar man hänsyn till de finstilta betingelserna så pekar bedömningen i en helt annan riktning. Angela Merkel hade egentligen inte gjort de eftergifter som Spanien och Italien hade önskat sig och hon hade inte heller släppt till några nya pengar till räddningsfonden.

Annons
X

Som ett villkor för beslutet krävde nämligen Merkel att det först skulle skapas en gemensam europeisk finansinspektion som kontrollerar bankerna. Det nuvarande systemet med 27 olika nationella tillsynsmyndigheter skulle ersättas av en ny, överstatlig institution, åtminstone för de 17 medlemmar som är med i den gemensamma valutan.

Ett förslag kommer senare i sommar och skall diskuteras i höst. Beslut kommer tidigast i december. Först därefter kan toppmötets besked omsättas i praktiken. Det dröjer alltså minst ett halvår, vilket blir lång väntetid för otåliga finansmarknader.

Tysklands villkor låter blygsamma och tekniskt rimliga på den integrerade, gränsöverskridande finansmarknaden. I själva verket innehåller de politisk dynamit. I bästa fall leder de till ett fördjupat politiskt samarbete, åtminstone inom eurogruppen, och bidrar därmed till att ta EU ur finanskrisen.

Stäng

SvD VIN & MAT:s NYHETSBREV – vintips och recept direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Länder som av olika skäl står utanför den gemensamma valutan hamnar i ett prekärt dilemma. För Storbritannien blir det speciellt besvärligt med en regering som inte ens vet om den vill vara med i EU. Samtidigt vill de euroskeptiska kretsarna i Citys finanskvarter naturligtvis inte hamna utanför det system som ser ut att komma. Ty även om de drömmer om att de helst skulle segla under bekvämlighetsflagg, ”off shore”, så vet det att deras filialer som opererar på kontinenten skulle underkastas den nya finansinspektionens övervakning.

    För den svenska regeringen uppstår ett liknande dilemma, om än i mindre skala. Min gissning är att Sverige till slut – efter stor vånda – väljer att ansluta sig, men de euroskeptiska rösterna i Sverige kommer naturligtvis att försöka framställa ett sådant steg som en smyganslutning till euro, i synnerhet som den nya finansinspektionen sannolikt placeras inom den Europeiska centralbanken (ECB).

    De politiker som vill att Sverige skall tillhöra EU:s kärna måste under hösten bekänna färg.

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X