Annons
X
Annons
X

”Ditt bajs säger mer om dig än ditt dna”

Forskningen om tarmen och hjärnan har exploderat de senaste åren. Tim Spector, som skrivit boken ”Matmyten”, studerar hur tarmfloran påverkar både fysisk och psykisk hälsa.
– Min egen stroke och det faktum att min pappa dog redan som 57-åring har gett mig ett extra personligt intresse för detta.

Tarmen och hjärnan
”Jag kan säga att jag mår bättre mentalt med den mat jag äter i dag, men det är inte särskilt objektivt. Alla är olika, några kan skippa frukost. Andra kan skippa lunch. Att låta tarmen vila en längre preriod är bra.”
”Jag kan säga att jag mår bättre mentalt med den mat jag äter i dag, men det är inte särskilt objektivt. Alla är olika, några kan skippa frukost. Andra kan skippa lunch. Att låta tarmen vila en längre preriod är bra.” Foto: Lars Pehrson

Tarmen och hjärnan | Del 1

Vår tarmflora innehåller några biljoner bakterier och är unik för var och en av oss, även om vi ärvt en del av den från våra föräldrar. Räknar man ihop nervcellerna i våra tarmar så blir det i storlek med en katts hjärna. Magen och tarmarna är på så sätt vår ”andra hjärna”.

– Det kommer allt mer stöd för att det finns en ”gut feeling”, en magkänsla. Våra tarmar har mycket större inflytande än vi trodde för bara några år sedan, berättade Tim Spector när han var i Stockholm för att lansera sin bok ”Matmyten – vetenskapen om vad vi äter och hur det påverkar oss”.

Vi utvecklades från bakterierna, delar 40 procent av generna med dem och lever tillsammans med dem. Genom signaler från tarmen via vagusnerven till hjärnan styrs delar av vårt beteende, vad vi väljer att äta, om vi är mätta, stressade eller oroliga. Exakt hur det fungerar är dock oklart.

Annons
X

– Djurförsök har visat att när man transplanterar tarmflora från en stressad mus till en som från början var lugn blir den senare också stressad och orolig. Det finns insekters tarmflora som totalt styr insektens hjärna.

Tim Spector har skrivit sin bok, tillägnad ”familjen och andra mikrober”, för att han vill sprida kunskap om hur man ska äta för att gynna de goda tarmbakterierna som kan bygga upp en så frisk tarmflora som möjligt. Den ger i sin tur ett stärkt immunförsvar och skydd mot många sjukdomar.

Olika sorters lökar. Foto: Leif R Jansson / TT

Att Tim Spector styrde om sin forskningskarriär mot att studera tarmbakterier har två djupt personliga skäl: Hans pappas alltför tidiga död vid 57 års ålder och hans egen mindre stroke för fem år sedan.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    – Jag trodde att min livsstil var väldigt hälsosam. Jag har alltid varit ganska sportig. Stroken inträffade när jag befann mig på en skidtur högt uppe i de italienska alperna.

    Då, som 52-åring, bestämde han sig för att lägga om kosten, gå ned lite i vikt för att sänka det höga blodtryck han medicinerade för.

    – Nu är jag ett faktiskt halvår äldre än min pappa var när han dog, säger han.

    Till vardags är Tim Spector professor i genetik och epidemiologi på Kings college i London där han leder en stor grupp forskare som har tarmfloran som utgångspunkt. Detta är ett hett forskningsfält som många har stora förhoppningar på. Det finns redan över 22 000 vetenskapliga studier publicerade i den medicinska databasen PubMed, varav hälften har kommit de senaste två åren.

    Ny teknik har gjort det möjligt att analysera bakteriernas DNA och kunskapen om mikrobiotan, mag och tarmkanalens bakterieflora, ökar snabbt. I bästa fall kan tarmforskningen bidra till ny förståelse och behandling av olika inflammationssjukdomar, fetmaepidemin och olika psykiatriska tillstånd som adhd och autism. Än så länge kommer dock de flesta resultaten från djurstudier så det gäller att hålla entusiasmen på en rimlig nivå.

    – De nya metoderna har verkligen visat på bredden av vad mikroberna gör i våra tarmar. Nu återstår att förstå vad var och en av dem har för uppgift. Faktum är att det inte bara finns tio gånger fler mikrober än celler i våra kroppar, men också hundra gånger fler gener som alla producerar bland annat enzymer och hormoner.

    Tim Spector berättar om ett uppdrag han fick av den brittiska dagstidningen Daily Mail. De bad honom analysera sju ”anonyma” avföringsprov för att beskriva personernas livsstil och hälsoläge. Det var kvinnor och män i olika åldrar, vikt och med sund eller osund kosthållning. Det visade sig att han kunde beskriva ungefär hur de åt, om de var smala eller åtminstone riskerade övervikt och till exempel att en av dem rest regelbundet till Afrika (se länk till artikeln på svd.se) enbart utifrån deras fekalier.

    Jordärtsskocka. Foto: Janerik Henriksson /TT

    – Du kan säga mycket mer om en människa utifrån deras bajs än vad du kan utifrån deras DNA. Ge mig ett avföringsprov så kan jag säga om det kommer från någon som är tjock eller smal, har diabetes, någon som äter sunt eller mycket skräpmat.

    Mångfalden i vår tarmflora har gått i fel riktning de senaste 30 åren, trots att utbudet i affärerna har ökat, menar han.

    Den som lever på en ensidig kost med många tillsatser, ofta äter samma sak dag efter dag, får snabbt en tarmflora med alltför få goda bakterier.
    För att testa hur snabbt goda bakterier försvinner ur tarmfloran gick Tim Spectors 23-årige son med på att leva på enbart mat från McDonald’s i tio dagar: Chicken nuggets, hamburgare, pommes frites och cola plus lite öl och chips på kvällen.

    – Han förlorade 40 procent av mångfalden i sin goda bakterieflora. 1 400 olika bakteriesorter försvann på bara tio dagar.

    Att testa enbart en person är förstås inte vetenskap och alla skulle ha reagerat lite olika på den här dieten. Nya studier, sedan boken kom ut, visar till exempel att om samma person äter en potatis så varierar även blodsockerreaktionen fyrfaldigt mellan olika personer. Mycket av skillnaden beror på vilken tarmflora vi har i oss. Samma sak gäller hur vi reagerar på till exempel fibrer.

    – Vi förstår inte mekanismerna ännu, men vi förstår hur våra kroppar svarar på saker och att det beror på våra tarmbakterier – och att detta kan influera vilken mat vi föredrar.

    Efter bara tre dagar med bra mat så kan du till viss del ändra uppsättningen av tarmbakterier. Att föda sin tarmflora ska vara som att odla sin trädgård, menar Tim Spector och målar upp en bild hur vi ska tänka om våra tarmar.

    – När du äter så ger du näring åt hundra biljoner andra varelser som är viktiga för ditt välbefinnande. Tänk på att du varje dag ska föda den här kolonin. Välj en mångfald, särskilt av fiberrika grönsaker och gärna med inslag av fermenterad mat, så gynnar du de goda bakterierna.

    Budskapet i hans bok skulle kunna kokas ned till: ”Ät varierat!” Han förespråkar ingen diet och tycker inte att vi ska utesluta något utom möjligen processad mat med dåliga kemiska tillsatser. Det har fått en del läsare att reagera på att de inte med gott samvete får äta italiensk salami eller andra ”fina” charkuterivaror.

    – Vad det handlar om är att försöka undvika kemikalier. Hantverksmässigt tillverkad mat utan kemiska tillsatser kan absolut vara bra.
    Själv försöker Tim Spector äta kött högst några gånger i månaden.

    – Jag experimenterar fortfarande med vad jag äter.

    På avvägar får jag höra att Tim Spector har lyssnat på mitt tips att köpa en burk surströmming med sig från Sverige. Åtminstone de goda tarmbakterierna borde älska den fermenterade fisken. Frågan är vad professorn själv tyckte när han öppnade burken …

    Annons
    Annons
    X

    ”Jag kan säga att jag mår bättre mentalt med den mat jag äter i dag, men det är inte särskilt objektivt. Alla är olika, några kan skippa frukost. Andra kan skippa lunch. Att låta tarmen vila en längre preriod är bra.”

    Foto: Lars Pehrson Bild 1 av 3

    Olika sorters lökar.

    Foto: Leif R Jansson / TT Bild 2 av 3

    Jordärtsskocka.

    Foto: Janerik Henriksson /TT Bild 3 av 3
    Annons
    X
    Annons
    X