Annons
X
Annons
X

Dilemmat som Google inte kan undvika

Google ger europeiska tidningar 1,5 miljarder kronor för att rädda den seriösa nyhetsförmedlingen – och för att avvärja hårdare EU-regler. Satsningen löser dock inte problemet med att Google i praktiken har blivit en redaktör för hela internet.

Digital kultur: Analys
Foto: IBL Fotomontage: SvD

Google nöjer sig inte längre med att leverera sökresultat och sälja reklam. De säger nu att de vill arbeta aktivt tillsammans med dagstidningar och andra medier för att hjälpa en seriös nyhetsförmedling att överleva på nätet. Det är en kursförändring som är värd ett par höjda ögonbryn.

För att få veta mer om detta talar jag med Eero Korhonen, Googles chef för strategiska relationer i Europa, baserad i Storbritannien. Tidningsbranschen känner han från insidan efter åtta år på Helsingin Sanomat.

– Vi vill se till att vi gör vår del som en bra partner i nyheternas ekosystem. Vi tror att det bästa i det här skedet av den digitala omvandlingen är att samarbeta med utgivarna och hitta arbetssätt som gynnar nyhetsförmedlingen, säger Korhonen.

Annons
X

Tillsammans med åtta ledande europeiska tidningar, däribland The Guardian och Die Zeit, startade Google förra året projektet Digital News Initiative. DNI handlar om att hitta och prova nya idéer för att stärka journalistiken och öka läsarintäkterna. På tidningarnas begäran har Google utvecklat accelerated mobile pages, snabbladdade webbsidor för mobiltelefoner, eftersom allt fler väljer att läsa sina nyheter där. AMP är gratis och open source, men baksidan är att AMP låser in tidningarna i ett Google-kontrollerat format, invänder Scott Gilbertson, skribent på sajten Ars Technica.

Den mest uppmärksammade delen av DNI är en utvecklingsfond, där europeiska medier kan söka pengar för nyskapande digital journalistik. Hittills har 252 projekt fått dela på 51 miljoner euro (SvD har fått stöd för ett virtual reality-projekt). Totalt kommer Google att dela ut 150 miljoner euro under tre år. Kan medier som har fått pengar skriva trovärdigt om Google?

DNI kan ses som ett sätt att blidka branschen – och EU. Konkurrenskommissionären Margrethe Vestager har hotat Google med böter på upp till tio procent av företagets globala omsättning för att hon anser att de missbrukar sin dominerande ställning. Google betalar mindre än 0,3 procent i skatt på sina miljardintäkter från Europa (The Guardian, 4/11), vilket har fått flera länder att försöka pressa pengar ur företaget på andra sätt. 2014 införde Spanien en lag som tvingade söktjänster att betala för länkar till tidningar; som svar på det stängdes Google News i Spanien.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Frankrike hotade med en liknande lag 2013 och fick Google att betala 60 miljoner euro till en fond för digital publicering. En grupp tyska förlag, däribland landets tyngsta mediekoncern Axel Springer, har dragit Google till domstol med motiveringen att de små citat som visas bredvid sökresultaten bryter mot upphovsrätten. Förlagen förlorade i februari i år, men sista ordet är nog inte sagt. Günther Oettinger, kommissionär för digital ekonomi och samhälle, har förklarat att EU bör tvinga Google att betala om de tjänar pengar på andras upphovsskyddade material.

    För min del är en dagstidning ett äktenskap mellan en reporter och en annonsör som är lika surrealistiskt som mötet mellan ett paraply och en symaskin på ett operationsbord. När annonsören drar sig ur förhållandet behöver journalisten hitta en ny partner. Söktjänsternas och bredbandsleverantörernas verksamhet är beroende av massmediernas innehåll. Hittills har de kunnat utnyttja det gratis. En fräck lösning (är det inte marknadens uppgift att vara fräck?) skulle vara att parterna möttes och förhandlade fram vad innehållet är värt.

    Digital News Initiatives 150 miljoner euro kan beskrivas som välgörenhet, säger jag till Korhonen. Borde Google börja betala tidningarna?

    – Jag tycker inte att det är Googles uppgift att betala för innehåll. Vi är inte en sajt där man kan konsumera innehållet.

    Korhonen beskriver Google som en ”go away-site”: de leder folk till andras innehåll. Men då bortser han från att vart man än går, är man sannolikt kvar inom Googles nätverk av annonstjänster. Företagets mycelium av reklamintäkter och datainsamling flätar sig genom webben som hussvampen i ett hus.

    Med tanke på den senaste tidens diskussion om sajter som sprider fejknyheter frågar jag Korhonen om Google har någon strategi när det gäller falska nyheter.

    Google samarbetar med First Draft News och The Trust Project, två organisationer för trovärdig nyhetsförmedling, svarar han. Tillsammans med tidningsutgivarna vill Google utveckla redskap som gör det lättare att identifiera pålitliga nyheter. Dessutom kan de skära av pengaflödet. Det är ett kraftfullt vapen, med tanke på att flera av de fejknyhetssajter som startades under det amerikanska presidentvalet inte var ideologiskt motiverade, utan ekonomiskt, vilket SvD:s Erik Bergin rapporterat om (SvD 28/11 2016).

    – Vi följer vart pengarna går. Om vi hittar fejknyhetssajter som använder våra reklamtjänster, som Adsense, och som bryter mot våra regler förbjuder vi dem att använda tjänsterna.

    Att stänga av intäkterna från sajter med fejknyheter innebär att Google aktivt griper in i vad som är tillgängligt på nätet. Även tidningar måste avgöra vilka nyheter som är sanna och relevanta, säger Korhonen, men Googles monopolställning som portal till internet gör deras dilemma mycket svårare. Utan G ooglesökningar är det i praktiken omöjligt att använda sig av nätet. Det innebär att Google, tack vare sin storlek och sin position, är mycket mer än en sökmotor. Vare sig de erkänner det eller inte är de en redaktör för hela internet.

    Antag att jag inte tror på evolutionen och söker efter sajter som bekräftar mina känslor. Ger Google mig vad jag vill ha kommer de att förstärka falska nyheter, filterbubblor och fördomar. Å andra sidan: om de svarar på mina frågor genom att servera den information som de anser vara nyttig för mig kommer de att anklagas för att manipulera sökresultaten. Detta är Googles moment 22, ett dilemma de inte kan undvika.

    Annons
    Foto: IBL Fotomontage: SvD Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X