X
Annons
X
Recension

Diktogram Dikter med sinnesglädje och estradpoetisk energi

Det börjar rakt och utan krusiduller: ”Jag heter som en kyrka / som en drottning / som en församling på Östermalm”. Den som presenterar sig så och med ytterligare variationer är Eleonora Luthander i inledningsdikten till sin femte diktsamling på svenska: Diktogram. Med sin bakgrund i det forna Jugoslavien är hon litterärt verksam också i Serbien och hon har översatt bland andra Kristina Lugn och Ulf Lundell till serbokroatiska.

Den poetiska energin står sig genom hela diktsamlingen, men någon lyrisk finsnickare är hon knappast. Hon har sysslat en hel del med poetry slam, och det är inte svårt att förstå att dikterna lämpar sig för effektiv uppläsning. Inte minst de lite längre dikterna, med en del fyndiga, ironiska och humoristiska vändningar, fungerar säkert utmärkt för en lyssnande publik. Också vid egen läsning fungerar de längre dikterna bäst, eftersom de olika inslagen flätas och staplas på ett sätt som kan ge helheten både djup och levande nerv.

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X