Annons
X
Annons
X

”Höj skatten på varor – sänk den på arbete”

När människor konkurrerar med billigare och effektivare robotar skapar man inte nya jobb genom att beskatta arbete hårt. Det är knappast en jämn match när arbetet från robotar och datorer som ersätter många jobb inte beskattas alls, skriver Robert Höglund, Birger Schlaug och Anders Wijkman i en replik.

(uppdaterad)
Foto: Fanni Olin Dahl/TT

DEBATT | FINANS­POLITIK

När det är önskvärt att svenskarna konsumerar mer hållbart är det absurt att klimat­neutrala tjänster är så högt beskattade.

Mårten Blix och Magnus Henrek­son sätter fingret på digitaliseringens utmaning (9/4), men tar tyvärr inte upp många lösningar. Skattebasen eroderas då fler och fler jobb auto­matiseras och digitaliseras. Detta faktum bör stimulera till en diskussion om alter­nativa skattebaser men artikelförfat­tarna stannar inom inkomst­skatteparadigmet och menar att det är nya jobb som kommer rädda skatteintäkterna.

**När människor konkurrerar **med billigare och effektivare robo­tar skapar man inte nya jobb genom att beskatta arbete hårt. Det är knappast en jämn match när arbetet från robotar och datorer som ersätter många jobb inte beskattas alls. I dag finan­sieras statsbudgeten till ­cirka 60 procent av skatt på ­arbete, 20 procent på konsumtion, 12 procent på kapital och 4 procent på energi och miljö, resterande från övriga punktskatter och import. En möjlig lösning är en skiftad skattebas där produktion och konsumtion samt miljöskadlig verksamhet beskattas högre och arbete lägre.

Annons
X

En produktionsomsättningsskatt där företag beskattas på ­basis av deras totala produktion och inte enbart på vinsten skulle innebära att även det i hög grad automatiserade företaget bidrar till skatteintäkterna. De ökade intäk­terna används till att sänka arbetsgivaravgifterna så att det blir billigare att anställa. Detta skulle skapa fler jobb, ­särskilt i branscher med hög personal­täthet.

**En annan lösning **att utforska är en förändring av konsumtionsskatterna – inte bara för att skapa fler jobb utan också för att kunna nå miljömålen. När det är önskvärt att svenskarna konsumerar mer hållbart är det absurt att klimat­neutrala tjänster är så högt beskattade. I dag behöver en svensk som tjänar median­lönen jobba i sju timmar för att exempel­vis kunna köpa en timmes massage. Samtidigt behöver hen bara jobba i en till två timmar för att köpa en borrmaskin eller vatten­kokare. Skattesystemet gör också att enkla tjänstejobb inte tillkommer eftersom de blir för dyra. Man skulle därför kunna genomföra en momsdifferentiering där momsen på rena tjänster och åter­vunnet material sänks kraftigt ­eller tas bort men höjs på mate­riella varor. Blir tjänster billigare köper vi mer av dem, något man kunnat se ­hända med rut-avdraget. Undantag kan dock ­behöva göras för till exempel livs­medels­moms för att undvika oöns­kade socioekonomiska effek­ter.

Dessa två reformer har potential att möta digitaliseringens utma­ning och skapa fler jobb, många av dem enkla – något som behövs inte minst i dag. Åtgärderna ­skiftar samtidigt produktions- och konsumtionsmönster till att bli mer hållbara och gör miljömålen lättare att nå.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Exakt vilka procentuella förändringar som bör göras i skattesatserna och i vilken takt reformerna ska ske är något som behö­ver utredas närmare. Men det finns ingen tid att förlora, diskussionen om morgondagens skattereformer behöver börja nu.

    Robert Höglund

    hållbarhetsdebattör och samordnare Nätverket Steg 3

    Birger Schlaug

    f d språkrör för Miljöpartiet, numera fristående samhällsdebattör

    Anders Wijkman

    ordförande Romklubben

    Annons
    Foto: Fanni Olin Dahl/TT Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X