Annons

Lydia Wålsten:Digitala vårdtjänster hotas av SKL-högern

Nätläkare som tar hand om en patient via datorn.
Nätläkare som tar hand om en patient via datorn. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman
Under strecket
Publicerad

Ledare | Nätläkare

Om en månad kommer SKL:s sjukvårdsdelegation besluta om ersättningarna till digitala vårdgivare som Kry och Doktor24 ska sänkas från 650 till 450 kronor per besök. De rödgröna var redo att dra ner ersättningen i mars, men beslutet sköts upp av de borgerliga. Nu rycker beslutet närmare. Frågan är hur SKL-högern, som har majoritet, tänker göra.

Argumenten för en sänkning låter såhär: ett besök hos en digital vårdaktör är av sämre medicinsk kvalitet. Dessutom har bolagen lägre kostnader eftersom de slipper administration. I dag är ersättningen 650 kronor istället för de 1 800 kronor som ett genomsnittligt primärvårdsbesök kostar (Di 17/2).

Vården styrs planekonomiskt. Därför är ersättningsfrågan komplex. Teoretiskt kan politikerna både ha satt för hög och för låg ersättning. Vad är sannolikt? Om vi säger att ett läkarbesök hos en vårdapp som Kry medicinskt ger 70 procent av ett förmodat 100 procentigt besök hos en fysisk läkare. Då snedvrids marknaden så fort ersättningarna till de digitala bolagen faller under 70 procent.

Annons
Annons

I dag är ersättningen 36 procent. Nu vill politikerna sänka den till 25 procent. Våra landstingspolitiker menar alltså att ett digitalt vårdbesök bara ger en fjärdedel av det värde som ett vanligt läkarbesök ger. Men lyssnar man på kunderna säger 93 procent att deras digitala läkarbesök ersatte ett vanligt. 9 av 10 uppger att de blev färdigbehandlade (Kry.se 11/4).

Vård kan inte bara mätas utifrån medicinsk kvalitet. Till många barnfamiljers glädje kan vårdappar ha öppet dygnet runt med full bemanning och tolkar på alla världens språk. När SKL:s ledamöter funderar på bolagens ersättning måste också de digitala bolagens fördelar räknas in.

En del tänker sig att de digitala vårdbolagen kommer ge onödig konsumtion och få landstingen på knäna. Det är perspektivlöst. Vårdens kostnader består till över 80 procent av komplex vård av kroniska sjukdomar som diabetes och reumatism.
De digitala bolagen erbjuder lättare tjänster och kommer därför varken frälsa eller förstöra svensk sjukvårdsekonomi.

Men genom att sänka ersättningen utan konsekvensanalys styr man mot mindre digitalisering och en mer otillgänglig vård. Det bör inte ske under en borgerlig majoritet som gick till val på mer tillgänglighet.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons