”Digital isolering nästan värre än sitta i fängelse”

”Sociala medier är en av få saker som hjälper mig framåt just nu”, säger Birgitta Jonsson.
”Sociala medier är en av få saker som hjälper mig framåt just nu”, säger Birgitta Jonsson. Foto: Sofia Ekström

På Facebook flödar minnena efter Birgitta Jonssons make. Efter 64 års äktenskap har sociala medier blivit en livlina, en paus från bottenlös sorg och ändlöst ältande.

Under strecket
Publicerad
Många svenska pensionärer saknar tillgång till internet. ”Argument man möter av kommun- och äldreboendechefer är att de boende ju ändå kommer att dö snart. Men varför ska man beröva dem kontakt med vänner och familj när de behöver dem som mest?”, säger Birgitta.

Många svenska pensionärer saknar tillgång till internet. ”Argument man möter av kommun- och äldreboendechefer är att de boende ju ändå kommer att dö snart. Men varför ska man beröva dem kontakt med vänner och familj när de behöver dem som mest?”, säger Birgitta.

Foto: Sofia Ekström
Som 86-åring har Birgitta Jonsson hållit sig isolerad under större delen av pandemin. Men inte digitalt.

Som 86-åring har Birgitta Jonsson hållit sig isolerad under större delen av pandemin. Men inte digitalt.

Foto: Sofia Ekström
Annons
Artikelserien Uppkopplade seniorerFölj ämneFöljer ämne
Presenteras av Halloni

Tredje gången vi talas vid i telefon gråter Birgitta Jonsson. Det har gått två veckor sedan maken Torstens bortgång och på något sätt har det landat nu – det ohyggliga i att det aldrig blev något avsked, att Torsten på grund av pandemin var alldeles ensam i livets slutskede. Den oförtjänta men ständigt närvarande känslan av att ha svikit.

Kvällen efter makens bortgång lade Birgitta Jonsson upp ett kortfattat inlägg på sin Facebooksida, där hon lät vännerna veta att Torstens kamp var över. Efter några timmar hade hon fått närmare 200 kommentarer. Gamla klasskamrater till barnen, långväga bekanta, vänner till Torsten.

– Folk jag knappt känner skickar kärlek och omtanke och alla har något litet minne av Torsten, en personlig stund de haft med honom, som de delar med sig av. Att få läsa andras ord om honom är så fint.

Och i den obarmhärtiga sorgen blev orden ett stöd.

– Jag vet inte vad jag hade gjort utan sociala medier just nu – bara gått runt och sörjt och ältat? Det har blivit så otroligt tydligt vilken tröst detta är. Sociala medier är en av få saker som hjälper mig framåt just nu.

Annons
Annons
Många svenska pensionärer saknar tillgång till internet. ”Argument man möter av kommun- och äldreboendechefer är att de boende ju ändå kommer att dö snart. Men varför ska man beröva dem kontakt med vänner och familj när de behöver dem som mest?”, säger Birgitta.

Många svenska pensionärer saknar tillgång till internet. ”Argument man möter av kommun- och äldreboendechefer är att de boende ju ändå kommer att dö snart. Men varför ska man beröva dem kontakt med vänner och familj när de behöver dem som mest?”, säger Birgitta.

Foto: Sofia Ekström

En ”86-årig data- och fotonörd” beskriver sig Birgitta Jonsson som på sitt Twitterkonto, där hon närmar sig 5 000 följare. Den nya tekniken och äldres inkludering i det digitala har varit hjärtefrågor under många år. Uppvaknandet kom efter just ett uppvaknande – i en sjukhussäng på Karolinska efter en stroke för sex år sedan.

– Det fanns internet för patienterna, så det första jag gjorde på intensiven när allt blivit lugnt var att koppla upp mig på Facebook. Jag befann mig i en ny värld jag inte kände igen och plötsligt kunde jag få kontakt med vänner som önskade krya på dig, känna att jag var tillbaka i mitt eget liv. Det var en aha-upplevelse.

Många svenska pensionärer saknar tillgång till internet. ”Argument man möter av kommun- och äldreboendechefer är att de boende ju ändå kommer att dö snart. Men varför ska man beröva dem kontakt med vänner och familj när de behöver dem som mest?”, säger Birgitta. Foto: Sofia Ekström

Några månader senare, när Birgitta Jonsson fyllt 80, började hon inse hur små möjligheter många äldre har att delta i den digitala världen. På den tiden hade 50 procent av äldreboenden i Sverige inte wifi, säger hon.

I dag är det bara marginellt fler.

– Det betyder framför allt att de boende tappar kontakt med vänner och familj, men även att de förlorar sina möjligheter att följa med i samhället och debatten. Att betala för sig, deklarera, läsa sina journaler på 1177 ... En stor del av livet tas ifrån en.

Mitt under samtalet ljuder en mobiltelefon i bakgrunden. Efter en stund förstår hon – det är Torstens telefon som ringer. Någon vill skicka blommor. Birgitta Jonsson återvänder till luren.

Annons
Annons
Som 86-åring har Birgitta Jonsson hållit sig isolerad under större delen av pandemin. Men inte digitalt.

Som 86-åring har Birgitta Jonsson hållit sig isolerad under större delen av pandemin. Men inte digitalt.

Foto: Sofia Ekström

– Varför i allsin dagar ringer folk till min man? Var var jag?

– Just det. För runt ett år sedan hörde jag talas om en man på ett äldreboende som hade så tråkigt eftersom han saknade att spela bridge med sina kompisar. Det går ju jättebra att göra online, bara det finns internet? Sådana saker gör mig nästan vansinnig, att man inte ser äldre som människor med normala behov.

Efter reklamen visas:
Birgitta 86 år: Sociala medier – en tröst i sorgen efter maken

Sedan flera år tillbaka sitter Birgitta Jonsson i styrelsen för Seniornet Kungsholmen, en ideell förening som arbetar för att främja dator- och interntanvändning bland personer äldre än 55.

För fyra år sedan höll hon ett Ted-talk i Uppsala om just pensionärers rätt till internet.

– Argument man möter av kommun- och äldreboendechefer är att de boende ju ändå kommer att dö snart. Men varför ska man beröva dem kontakt med vänner och familj när de behöver dem som mest?

Rösten blir skarpare när hon försvinner in i sin hjärtefråga. Det är skönt att tänka på något annat än sorgen och det gemensamma livet med maken – på något som bara är hennes, inte Birgitta och Torstens. Intresset för datorer, fotografering och det digitala har alltid varit hennes egna.

– Han har haft delar av sitt liv som inte jag har varit delaktig i och jag likadant. Vi har alltid haft intressen som den andra inte delat och ingen av oss har någonsin surat över det. Det är en självständighets­grej, en integritets­fråga, säger hon.

Som 86-åring har Birgitta Jonsson hållit sig isolerad under större delen av pandemin. Men inte digitalt. Foto: Sofia Ekström

Dagarna går långsamt nu. Som 86-åring har hon hållit sig isolerad under större delen av pandemin och bara rört sig bland folk i nödfall. Utan den digitala sysselsättningen hade tillvaron efter Torstens bortgång bestått av morgontidningen, hushållssysslor, bokläsning och kanske någon promenad. Och sorgearbetet.

– Dagarna blir både roligare och kortare när jag gör något varje dag och får känna mig delaktig. För mig handlar det om att kunna ha ett socialt liv på samma villkor som när jag var ung – samma möjligheter att se nya saker, ha meningsfulla samtal och att få nya vänner i alla åldrar. Digital isolering skulle för mig nästan vara värre än att sitta i fängelse.

Efter reklamen visas:
Tre tips för att bli en uppkopplad senior
Annons
Annons
Artikelserien Uppkopplade seniorer presenteras av HallonHallon

Till Uppkopplade seniorer
Annons
Annons
Annons