Annons

Pelle Snickars:Digital gruvdrift i skannade arkiv kan ge guldfynd

Humanvetenskaperna skannar nu in mängder med data från arkiv och kulturella samlingar. Om man bara förstår vad den nya tekniken kan generera finns här potential till en helt ny kunskap.

Under strecket
Publicerad

Förra året lanserade ett antal anglosaxiska forskningsstiftelser en tävling om forskningsmedel, den så kallade Digging into Data Challenge. Frågan de ställde till världens humanister var: ”Vad kan ni göra med en miljon inskannade böcker? Eller en miljon tidningssidor? Eller en miljon fotografier?” Hur påverkar egentligen den nya tillgången till enorma mängder digitaliserat material den humanistiska forskningen – praktiskt såväl som teoretiskt? Vilka nya frågor (och svar) kan genereras av datorkraft applicerad på ett slags kvantitativ empirisk skalbarhet?

Att utföra beräkningar på kopiösa datamängder var länge förbehållet naturvetare. Poängen med ”Digging into Data Challenge” var att erbjuda även humanister en chans att, tillsammans med kulturarvsinstitutioner, utföra storskalig analys av enorma mängder data. Strax före jul meddelades så vilka projekt som tilldelats pengar. Ett av dem, Digging into the Enlightenment: Mapping the Republic of Letters, avser att analysera 53000 digitaliserade och OCR-inlästa historiska brev i syfte att studera hur effekterna av upplysningen avsatte spår i 1700-talets föreställningsvärld. Givet mängden inlästa brev kan dåtidens idévärld i det närmaste återskapas med hjälp av finurliga algoritmer och sofistikerad kod. Snarare än att på traditionellt idéhistoriskt manér lyfta fram viktiga böcker eller tänkare, strävar projektet alltså efter att iscensätta en kvantitativ historisk receptionsstudie av sällan skådat slag. Ambitionen är helt enkelt att med digital teknik ge en långt fylligare bild av upplysningens sociologiska genomslag än vad som tidigare varit möjligt.

Annons
Annons
Annons