Recension

Dig it to the endDig it to the end

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad
Annons

Tonbruket följer upp den fina debuten från förra året med ett album som tar gruppen ännu längre ut i en kollektivt konstruerad form av instrumental konstrock, betsad i dova och dystra färgtoner. Herrar Berglund, Lindström, Hederos, Werliin skyr varken psykedelia, americana, folkmusik, kraut eller vad man nu kan tycka sig hitta i gruppens mångbottnade men ibland något överarbetade musiksnickrande.

Titelspåret är för mycket Tom Waits men Lighthouse svajar atmosfärsikt på det mest underbara sätt. Le Var, förvandlar Ravels Bolero till en drömsk mambo och går över i ett primitiv rocksväng, Trackpounder, med surfgitarristen Dick Dale i samspråk med Neu!-männen Rother och Dinger.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons