Annons
Recension

The girl in the other roomDiana Krall - The girl in the other room

Publicerad

Saltmättad havsluft, regndränkt mossa och saknad. ”Departure Bay” är en självbiografisk berättelse om första julen i barndomshemmet vid Vancouver Bay efter moderns bortgång med musik av Krall och text av maken Declan McManus alias Elvis Costello. Låten, som avslutar nya albumet, skulle kunna ha blivit ett pekoral. I stället är det känsligt utan att bli känslosamt, behärskat poetiskt snarare än tårdränkt och en självklar höjdpunkt.
Kralls nya är ett stort steg framåt i hennes utveckling. Här överger hon sitt beprövade och sagolikt framgångsrika format, att sjunga och spela piano i intelligent arrangerade standardlåtar. Ett musikproduktkoncept med efterföljare som nu senast nya stjärnskottet Jamie Cullum.

I stället väljer Diana Krall nu nyare och – i hälften av de tolv spåren – ett eget låtmaterial. Tom Waits och Joni Mitchell hör till dem som levererat underlag för covers. Den av Krall beundrade kanadensiska landsmaninnans ande kan också sägas sväva över hennes egna låtar. Likaså – förstås – en klang av Elvis Costello.
Som vanligt är ljudbilden intim och sparsmakad. Jazzanslaget kvalitetssäkras på absolut högsta nivå av mästare inom facket som Christian McBride på bas och Peter Erskine på de subtilaste av trumvispar.

Annons
Annons
Annons