Diagnos kan ge stöd som inte hjälper
SKOLSTÖD. Många föräldrar ser en diagnos som dyslexi eller adhd som nyckeln till att deras barn ska få hjälp i skolan. Diagnoser ger visserligen extra stödresurser, men de är inte alltid anpassade efter barnets specifika behov och kan till och med försvåra för barnet, visar Joakim Isakssons avhandling.
Gruppen elever i svenska skolan som bedöms vara ”i behov av särskilt stöd” har ökat under det senaste decenniet. När man i dag talar om elever i behov av särskilt stöd finns det ofta en medicinsk förklaring eller diagnos som förklarar skolsvårigheterna och legitimerar behovet av stödinsatser.
I skollagen står inte ett ord om diagnoser utan bara att ”om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd”, vilket i teorin innebär en oinskränkt rätt för alla elever med dokumenterade svårigheter i skolarbetet att få hjälp. Men skolans resurser är ändliga och i praktiken ser det inte ut så.