Annons

Diagnos för vem – skolan eller eleven?

NY SERIE. Adhd- och autismdiagnoser ökar kraftigt bland barn. Idagsidans nya serie handlar om vilket stöd barn med svårigheter får i skolan. Anna Lundh, överläkare i barn- och ungdomspsykiatri, anser att skolan måste bli mycket bättre på att anpassa undervisningen efter varje barns behov, oavsett om de har en diagnos eller inte.

Uppdaterad
Publicerad

I Stockholms län har antalet utredningar av adhd och autismspektrumstörningar ökat med 55 procent på två år. En förklaring är att kunskapen om diagnoserna förbättrats under senare år, både bland personal och föräldrar. Möjligheten att få en utredning har byggts ut. Landstingets vårdgaranti innebär att en neuropsykiatrisk utredning ska påbörjas inom 90 dagar.

Anna Lundh är överläkare och studierektor för ST-läkarutbildningen inom Barn- och ungdomspsykiatrin, Bup, och har arbetat i 20 år inom barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholms läns landsting. Hon tror att ytterligare en förklaring till att utredningarna blivit fler är att kraven har ökat i skolan. När de målrelaterade betygen infördes på 1990-talet blev det också ett tydligare fokus på de barn som inte nådde målen.

”Man måste ge barn med neuropsykiatriska svårigheter en vettig miljö i skolan. Är det en för stor grupp, otydlig struktur, man byter lärare och man byter klassrum – då blir ett sådant barn -oroligt. Det är ett funktionshinder och man får inte bestraffa barnet genom att visa ut det ur klassrummet”, säger Anna Lundh, överläkare i barn- och ungdomspsykiatri.

Foto: TOMAS ONEBORG Bild 1 av 2

Barn som besökt sluten­vården eller den specialiserade öppenvården för autism­spektrum­störningar ­eller adhd, damp eller uppmärksamhetsstörningar med hyperaktivitet. Källa: Socialstyrelsens patientregister. Statistiken gäller hela Sverige. Samma barn kan åtekomma flera år.

Bild 2 av 2
Annons
Annons
Annons
Annons