Annons

Erik Bergqvist:Det vackraste invirat i det som smärtar mest

Uppdaterad
Publicerad

I sin senaste bok, den essäistiskt personliga och poetiskt dialogiska ”Vindbro”, skriver Krister Gustavsson: ”Hennes dikters näst intill fysiska närvaro i mig.” Dikterna ifråga är
Eva B Magnussons. Detta poetiska författarskap är inte ouppmärksammat – fin kritik där den förekommer, 2003 fick Magnusson Sten Hagliden-priset och 2005 Stig Carlson-priset – men hennes namn kan heller inte sägas höra till de återkommande i vår tids lyriksamtal. Vilket är synd. En utmärkt ingång till och överblick av Eva B Magnussons poesi får man i den nyligen utgivna
Rönnbärsvägen (Danielsson & Hagman, 152 s), ett urval av poetens hittills sju utgivna diktsamlingar plus ett tjugotal nya dikter under rubriken ”Ellips”, och med ett lika lyhört som informativt förord av Lennart Sjögren.

Helt kort, innan vi närmar oss poesin, några biografiska stolpar. Eva B Magnusson är född 1938 (flicknamn: Hamrin – kusin med fotbollsspelaren Kurre), uppvuxen i Åkersberga norr om Stockholm men sedan mer än 40 år bosatt i Lindesberg, där hon varit lärare i engelska och franska.

Annons
Annons
Annons