Annons
Debatt

”Se på lucia, det utländska en grundbult i Sverige”

Kongl. Teknologkören med lucian Amanda Helmfrid lussade i Seglora kyrka på Skansen förra året.
Kongl. Teknologkören med lucian Amanda Helmfrid lussade i Seglora kyrka på Skansen förra året. Foto: Henrik Montgomery/TT

Tala om migrationens utmaningar, men det är de goda berättelserna som ger hopp. Med de influenser vi får från andra länder kan vi bygga det som vi i framtiden kommer att uppfatta som ”typiskt svenskt”, skriver Martin Modéus, biskop i Linköping.

Publicerad

Så mörk är natten i midvintertid – men se, då nalkas Lucia! Ofta betraktas lucia som det svenskaste av det svenska. Men detta firande är snarast ett titthål in i de dynamiska kulturinfluenser som präglar det samhälle som vi i dag med glädje kallar svenskt.

I luciafirandet möter vi ett italienskt helgon åtföljd av stjärngossar, symboler för de tre vise männen, de ”österländska stjärntydarna” som egentligen hör hemma efter Jesu födelse. Lucia åtföljs dessutom av tomtenissar, vars ursprung är i den svenska skogen, nu sammansmälta med en biskop från 300-talet, från det som i dag är Turkiet. Själva gestaltningen av tomtefiguren är numera närmast amerikansk.

Annons
Annons
Annons