Annons
X
Annons
X

Det svenska påskbordet

Påsklammet har vi fått från medelhavsområdet, påskölet var starkare än vardagsöl och äggen i det gamla bondesamhället kunde komma från and och mås. Men det som har hängt med längst är som vanligt sill och snaps. Mathistorikern Richard Tellström guidar oss genom rätterna vi äter till påsk.

– Lammet är en Kristussymbol eftersom Kristus beskrivs som lammet som befriar världen. Men i norr har vi inte ätit så mycket lammkött, däremot fårkött. Ursprungligen har lamm på påskbordet varit en medelhavstradition. Där har lammen uppnått en viss storlek vid slutet av april, medan vi i Sverige åt årsgamla får vid den tiden. Idén att äta påsklamm i Sverige är en 1900-talsföreteelse, säger Richard Tellström, måltidsforskare vi Örebro universitet.

Foto: INGO WAGNER, LEIF R JANSSON/AP Bild 1 av 1

Bild 1 av 8

– Lammet är en Kristussymbol eftersom Kristus beskrivs som lammet som befriar världen. Men i norr har vi inte ätit så mycket lammkött, däremot fårkött. Ursprungligen har lamm på påskbordet varit en medelhavstradition. Där har lammen uppnått en viss storlek vid slutet av april, medan vi i Sverige åt årsgamla får vid den tiden. Idén att äta påsklamm i Sverige är en 1900-talsföreteelse, säger Richard Tellström, måltidsforskare vi Örebro universitet.
– Lammet är en Kristussymbol eftersom Kristus beskrivs som lammet som befriar världen. Men i norr har vi inte ätit så mycket lammkött, däremot fårkött. Ursprungligen har lamm på påskbordet varit en medelhavstradition. Där har lammen uppnått en viss storlek vid slutet av april, medan vi i Sverige åt årsgamla får vid den tiden. Idén att äta påsklamm i Sverige är en 1900-talsföreteelse, säger Richard Tellström, måltidsforskare vi Örebro universitet. Foto: INGO WAGNER, LEIF R JANSSON/AP
Annons
X
Annons
X

– Ägget är en traditionell festrätt som inte fick ätas under fastan. Traditionen att äta ägg går tillbaka till medeltiden, men eftersom hönsäggen var sällsynta vid den här tiden på året så plockade man ofta vilda ägg, måsägg och andägg bland annat. Men det hysteriska äggätandet vi har i dag får anses ganska modernt, säger Richard Tellström, måltidsforskare vi Örebro universitet.

Foto: MATTHEW MEAD/AP Bild 1 av 1

Bild 2 av 8

– Ägget är en traditionell festrätt som inte fick ätas under fastan. Traditionen att äta ägg går tillbaka till medeltiden, men eftersom hönsäggen var sällsynta vid den här tiden på året så plockade man ofta vilda ägg, måsägg och andägg bland annat. Men det hysteriska äggätandet vi har i dag får anses ganska modernt, säger Richard Tellström, måltidsforskare vi Örebro universitet.
– Ägget är en traditionell festrätt som inte fick ätas under fastan. Traditionen att äta ägg går tillbaka till medeltiden, men eftersom hönsäggen var sällsynta vid den här tiden på året så plockade man ofta vilda ägg, måsägg och andägg bland annat. Men det hysteriska äggätandet vi har i dag får anses ganska modernt, säger Richard Tellström, måltidsforskare vi Örebro universitet. Foto: MATTHEW MEAD/AP
Annons
X
Annons
X

– När vi svenskar ska fira fest återkommer vi alltid till det gamla brännvinsbordet. Vi inleder med sill, smör, ost ,bröd och snaps. När vi har intagit det så blir det fest, det är startögonblicket. Traditionen går i alla fall tillbaka till 1600-talet, säger Richard Tellström, måltidsforskare vi Örebro universitet.

Foto: FREDRIK SANDBERG/AP Bild 1 av 1

Bild 3 av 8

– När vi svenskar ska fira fest återkommer vi alltid till det gamla brännvinsbordet. Vi inleder med sill, smör, ost ,bröd och snaps. När vi har intagit det så blir det fest, det är startögonblicket. Traditionen går i alla fall tillbaka till 1600-talet, säger Richard Tellström, måltidsforskare vi Örebro universitet.
– När vi svenskar ska fira fest återkommer vi alltid till det gamla brännvinsbordet. Vi inleder med sill, smör, ost ,bröd och snaps. När vi har intagit det så blir det fest, det är startögonblicket. Traditionen går i alla fall tillbaka till 1600-talet, säger Richard Tellström, måltidsforskare vi Örebro universitet. Foto: FREDRIK SANDBERG/AP
Annons
X
Annons
X

– Varje kultur har en repertoar av festmaträtter och de kan man peta in i vilken högtid som helst. Skinkan, den hela steken, har under 1900-talet varit en sådan festmåltid. Jag skulle gissa att skinkan dök upp på svenska påskbord vid 1900-talets mitt, säger Richard Tellström, måltidsforskare vi Örebro universitet.

Foto: MATTHEW MEAD/AP Bild 1 av 1

Bild 4 av 8

– Varje kultur har en repertoar av festmaträtter och de kan man peta in i vilken högtid som helst. Skinkan, den hela steken, har under 1900-talet varit en sådan festmåltid. Jag skulle gissa att skinkan dök upp på svenska påskbord vid 1900-talets mitt, säger Richard Tellström, måltidsforskare vi Örebro universitet.
– Varje kultur har en repertoar av festmaträtter och de kan man peta in i vilken högtid som helst. Skinkan, den hela steken, har under 1900-talet varit en sådan festmåltid. Jag skulle gissa att skinkan dök upp på svenska påskbord vid 1900-talets mitt, säger Richard Tellström, måltidsforskare vi Örebro universitet. Foto: MATTHEW MEAD/AP
Annons
X
Annons
X

– Historiskt har man alltid bryggt ett öl till större fester, och ofta ett starkare öl. Det dracks öl till påsk och jul, men också vid skördefester. Att det skulle vara någon särskild smak på ölet är nog mer kopplat till olika tillfälliga trender. Det enda historiskt karaktäristiska för festölet var att det var starkare än vanligt öl. På den här tiden drack man ett öl till vardags som hade en styrka som låg någonstans mellan lättöl och mellanöl, medan festölet hade ungefär samma styrka som vårt starköl, säger Richard Tellström, måltidsforskare vi Örebro universitet.

Foto: FREDRIK SANDBERG Bild 1 av 1

Bild 5 av 8

– Historiskt har man alltid bryggt ett öl till större fester, och ofta ett starkare öl. Det dracks öl till påsk och jul, men också vid skördefester. Att det skulle vara någon särskild smak på ölet är nog mer kopplat till olika tillfälliga trender. Det enda historiskt karaktäristiska för festölet var att det var starkare än vanligt öl. På den här tiden drack man ett öl till vardags som hade en styrka som låg någonstans mellan lättöl och mellanöl, medan festölet hade ungefär samma styrka som vårt starköl, säger Richard Tellström, måltidsforskare vi Örebro universitet.
– Historiskt har man alltid bryggt ett öl till större fester, och ofta ett starkare öl. Det dracks öl till påsk och jul, men också vid skördefester. Att det skulle vara någon särskild smak på ölet är nog mer kopplat till olika tillfälliga trender. Det enda historiskt karaktäristiska för festölet var att det var starkare än vanligt öl. På den här tiden drack man ett öl till vardags som hade en styrka som låg någonstans mellan lättöl och mellanöl, medan festölet hade ungefär samma styrka som vårt starköl, säger Richard Tellström, måltidsforskare vi Örebro universitet. Foto: FREDRIK SANDBERG
Annons
X
Annons
X

– Julmusten kom 1910 och var framtagen som en alternativdryck till alkohol, en nykterhetsdryck. Jag kan tänka mig att Påskmusten kom någon gång på mitten av 1900-talet, säger Richard Tellström, måltidsforskare vi Örebro universitet.

Foto: JESSICA GOW/AP Bild 1 av 1

Bild 6 av 8

– Julmusten kom 1910 och var framtagen som en alternativdryck till alkohol, en nykterhetsdryck. Jag kan tänka mig att Påskmusten kom någon gång på mitten av 1900-talet, säger Richard Tellström, måltidsforskare vi Örebro universitet.
– Julmusten kom 1910 och var framtagen som en alternativdryck till alkohol, en nykterhetsdryck. Jag kan tänka mig att Påskmusten kom någon gång på mitten av 1900-talet, säger Richard Tellström, måltidsforskare vi Örebro universitet. Foto: JESSICA GOW/AP
Annons
X
Annons
X

– Påskägget med godis är en utveckling av traditionen att ge gåvor och den moderna tryckeritekniken som gjorde att man kunde göra färglada pappägg. Ägget som gåva fanns redan i det gamla bondesamhället, med äggtävlingar där man skulle slå ägg mot varandra, säger Richard Tellström, måltidsforskare vi Örebro universitet. – Att äta godis till påsk kan vi datera till mellankrigstiden, och seden att gömma och hitta ägg med godis kan ha uppstått ungefär samtidigt.

Foto: BERTIL ERICSON/AP Bild 1 av 1

Bild 7 av 8

– Påskägget med godis är en utveckling av traditionen att ge gåvor och den moderna tryckeritekniken som gjorde att man kunde göra färglada pappägg. Ägget som gåva fanns redan i det gamla bondesamhället, med äggtävlingar där man skulle slå ägg mot varandra, säger Richard Tellström, måltidsforskare vi Örebro universitet.
– Att äta godis till påsk kan vi datera till mellankrigstiden, och seden att gömma och hitta ägg med godis kan ha uppstått ungefär samtidigt.
– Påskägget med godis är en utveckling av traditionen att ge gåvor och den moderna tryckeritekniken som gjorde att man kunde göra färglada pappägg. Ägget som gåva fanns redan i det gamla bondesamhället, med äggtävlingar där man skulle slå ägg mot varandra, säger Richard Tellström, måltidsforskare vi Örebro universitet. – Att äta godis till påsk kan vi datera till mellankrigstiden, och seden att gömma och hitta ägg med godis kan ha uppstått ungefär samtidigt. Foto: BERTIL ERICSON/AP
Annons
X
Annons
X

– På långfredagen har vi historiskt ätit en annan mat än under påsk eftersom långfredagen är en fastedag då vi minns Kristi lidande på korset. Det är fortfarande väldigt vanligt att vi äter fisk på långfredagen och är man äldre än 50 år är man nog också van vid att äta salt fisk, vilket liknades vid Kristi törst på korset. Långt tillbaka så åts det kokt fisk i olika soppformer, på 1900-talet kom även stekt lax och stekt sill, säger Richard Tellström, måltidsforskare vi Örebro universitet.

Foto: JESSICA GOW/AP Bild 1 av 1

Bild 8 av 8

– På långfredagen har vi historiskt ätit en annan mat än under påsk eftersom långfredagen är en fastedag då vi minns Kristi lidande på korset. Det är fortfarande väldigt vanligt att vi äter fisk på långfredagen och är man äldre än 50 år är man nog också van vid att äta salt fisk, vilket liknades vid Kristi törst på korset. Långt tillbaka så åts det kokt fisk i olika soppformer, på 1900-talet kom även stekt lax och stekt sill, säger Richard Tellström, måltidsforskare vi Örebro universitet.
– På långfredagen har vi historiskt ätit en annan mat än under påsk eftersom långfredagen är en fastedag då vi minns Kristi lidande på korset. Det är fortfarande väldigt vanligt att vi äter fisk på långfredagen och är man äldre än 50 år är man nog också van vid att äta salt fisk, vilket liknades vid Kristi törst på korset. Långt tillbaka så åts det kokt fisk i olika soppformer, på 1900-talet kom även stekt lax och stekt sill, säger Richard Tellström, måltidsforskare vi Örebro universitet. Foto: JESSICA GOW/AP
Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X