Annons

Det svenska påskbordet

Påsklammet har vi fått från medelhavsområdet, påskölet var starkare än vardagsöl och äggen i det gamla bondesamhället kunde komma från and och mås. Men det som har hängt med längst är som vanligt sill och snaps. Mathistorikern Richard Tellström guidar oss genom rätterna vi äter till påsk.

Under strecket
Publicerad

– Lammet är en Kristussymbol eftersom Kristus beskrivs som lammet som befriar världen. Men i norr har vi inte ätit så mycket lammkött, däremot fårkött. Ursprungligen har lamm på påskbordet varit en medelhavstradition. Där har lammen uppnått en viss storlek vid slutet av april, medan vi i Sverige åt årsgamla får vid den tiden. Idén att äta påsklamm i Sverige är en 1900-talsföreteelse, säger Richard Tellström, måltidsforskare vi Örebro universitet.

Foto: INGO WAGNER, LEIF R JANSSON/AP
– Lammet är en Kristussymbol eftersom Kristus beskrivs som lammet som befriar världen. Men i norr har vi inte ätit så mycket lammkött, däremot fårkött. Ursprungligen har lamm på påskbordet varit en medelhavstradition. Där har lammen uppnått en viss storlek vid slutet av april, medan vi i Sverige åt årsgamla får vid den tiden. Idén att äta påsklamm i Sverige är en 1900-talsföreteelse, säger Richard Tellström, måltidsforskare vi Örebro universitet.
– Lammet är en Kristussymbol eftersom Kristus beskrivs som lammet som befriar världen. Men i norr har vi inte ätit så mycket lammkött, däremot fårkött. Ursprungligen har lamm på påskbordet varit en medelhavstradition. Där har lammen uppnått en viss storlek vid slutet av april, medan vi i Sverige åt årsgamla får vid den tiden. Idén att äta påsklamm i Sverige är en 1900-talsföreteelse, säger Richard Tellström, måltidsforskare vi Örebro universitet. Foto: INGO WAGNER, LEIF R JANSSON/AP
Annons
Annons
Annons