Det svänger om Ramels återkomst

Under strecket
Publicerad
Annons

Mikael Ramel är tillbaka, både i tillplattad och kroppslig form. ”Vilken skillnad” är titeln på första studioinspelade albumet på nitton år, trettio år sedan debutalbumet. Fast så stor skillnad är det inte, tiden till trots. Tack för det.
Albumsläppet firades i måndags med mingel och konsert på Mosebacke. Med på scenen fanns den ”blinde mannen” Mats Öberg. De två träffades för ganska exakt två år sedan, på samma plats, när Ramel firade de efterlängtade återutgivningarna av hans två första 70-talsalbum, Till dej och Extravagansa. Kärlek uppstod vid första öronkastet, resulterande i en för Ramel förnyad spellust. Nu står Öberg bakom sina klaviaturer och förgyller såväl gammalt som nytt med upplyftande komplexa tangentlöpningar. Det är en win-win-situation, helt klart.

Efter några svängiga visor på tu man hand joinar gitarristen Bobo Andersson, basisten Håkan Almkvist och trummisen Hasse Bruniusson. Tillsammans levererar de Santana-gung i nya låten Nu kommer jag till dig, lika lekande lätt som de ger
rättvisa åt den melankoliskt psykedeliska popvisan Apfigur.
Med och firar Mikael Ramel är Dungen. Det skiljer trettio år mellan Ramel och Dungens låtskrivare Gustav Ejstes men det kan ändå anas ett släktskap mellan de båda.
Dungen börjar med fioler nere på golvet men är snart ute i gitarrbaserad psychrock beamad direkt från San Francisco anno 1967. Gustav Ejstes halar fram tvärflöjten redan i andra låten, ett instrument som brukar skrämma slag på rockmänniskor. Han är lika bra på gitarr och tvärflöjt som tamburin och Fender Rhodes. De andra är inte mycket sämre: Reine Fiske kramar det mesta ur sin gura, rytmsektionen Mattias Gustavsson och Fredrik Björling eldar på extasen.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons