Annons

Lena Kåreland:Det stank när Zola lyfte på locket

Med vetenskaplig nit riktade han ljuset mot avigsidorna av la belle époque: korruptionen, maktmissbruket och fattigdomen. En ny bok ger liv och nerv åt Émile Zola genom att placera hans författarskap i dess kulturhistoriska sammanhang.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Émile Zola (1840–1902).

Foto: AOP

Zola porträtterad av vännen Édouard Manet, 1868.

Zolas romanfigur Nana porträtterad av Manet, 1877.

Museibesökare framför Paul Cézannes porträtt av Zola från 1864.

Foto: JACQUES BRINON/AP

Paul Muni i rollen som Émile Zola i spelfilmen ”Emile Zolas liv” från 1937.

Foto: AOP

Émile Zola (1840–1902).

Foto: AOP
Émile Zola (1840–1902).
Émile Zola (1840–1902). Foto: AOP

För Émile Zola var det kollektiva arbetet viktigt. Vänskapen med likasinnade var en väsentlig drivkraft i hans litterära skapande, som ofta utgick från erfarenheter han gjort tillsammans med andra. Zolas behov att befinna sig i en krets och vara del av en intellektuell gemenskap är en av huvudpunkterna i Sorbonneprofessorn och Zola-specialisten Alain Pagès studie ”Zola et le groupe de Médan. Histoire d’un cercle littéraire” (Perrin).

Annons
Annons
Annons