Lena Kåreland:Det stank när Zola lyfte på locket

Med vetenskaplig nit riktade han ljuset mot avigsidorna av la belle époque: korruptionen, maktmissbruket och fattigdomen. En ny bok ger liv och nerv åt Émile Zola genom att placera hans författarskap i dess kulturhistoriska sammanhang.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad
Émile Zola (1840–1902).

Émile Zola (1840–1902).

Foto: AOP
Zola porträtterad av vännen Édouard Manet, 1868.

Zola porträtterad av vännen Édouard Manet, 1868.

Zolas romanfigur Nana porträtterad av Manet, 1877.

Zolas romanfigur Nana porträtterad av Manet, 1877.

Museibesökare framför Paul Cézannes porträtt av Zola från 1864.

Museibesökare framför Paul Cézannes porträtt av Zola från 1864.

Foto: JACQUES BRINON/AP
Paul Muni i rollen som Émile Zola i spelfilmen ”Emile Zolas liv” från 1937.

Paul Muni i rollen som Émile Zola i spelfilmen ”Emile Zolas liv” från 1937.

Foto: AOP
Annons

För Émile Zola var det kollektiva arbetet viktigt. Vänskapen med likasinnade var en väsentlig drivkraft i hans litterära skapande, som ofta utgick från erfarenheter han gjort tillsammans med andra. Zolas behov att befinna sig i en krets och vara del av en intellektuell gemenskap är en av huvudpunkterna i Sorbonneprofessorn och Zola-specialisten Alain Pagès studie ”Zola et le groupe de Médan. Histoire d’un cercle littéraire” (Perrin).

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons