Where to invade nextDet saknas taggtråd i Moores eurofluff

Michael Moore.
Michael Moore. Foto: Scanbox Entertainment

I sin nya film åker Michael Moore på enmansinvasioner till länder som fungerar bättre än USA för att stjäla deras tankegods. Men de riktigt intressanta frågorna lämnas hängande i luften, skriver SvD:s Anna Hellsten.

Under strecket
Publicerad
Annons

Europa som ett filantropiskt paradis? Inte en helt enkel slutsats att svälja för den som följt nyheterna senaste halvåret. Men det är grundpremissen för Michael Moores första film på sju år, en som utgår ifrån den plojiga idén att han ska ge sig ut på enmansinvasioner till länder som fungerar bättre än hemlandet för att sno deras tankegods. Startskottet går i det ledighetsälskande Italien, fortsätter via länder som Finland (en av världens bästa grundskolor), Slovenien (gratis universitetsutbildning), Norge (human fångvård), Portugal (avkriminaliserad droganvändning) med upplösning på det feministiska Island. Och så en avstickare till Tunisien, där det finns statliga abortkliniker. Moore tar sig an all denna exotism med sin typiska hobbyantropologiska stil, med en kamera som girigt snappar upp alla hans klentrogna miner: Åtta veckors semester? Betalt under föräldraledigheten? Really?

På många sätt känns ”Where to invade next” som ett inlägg i den amerikanska valkampanjen, en där uppskruvat tonläge är legio och där aborträtt och betald föräldraledighet är två centrala frågor. Kanske är det därför den känns lite halvfärdig. Delen i Tyskland börjar till exempel med ett besök på en mysig pennfabrik för att visa att landet har en välmående medelklass, men Moore använder kulissen till att raskt växla över i ett resonemang om att varje land har sin arvssynd: tyskarna konfronterar dagligen sin historia, säger han, och illustrerar med klipp från klassrum, en Leni Riefenstahl-film och monument över judeutrotningen. USA är ett land byggt på folkmord och slaveri, fortsätter han, men var är amerikanernas vilja till botgöring? Det är en intressant fråga, men Moore lämnar den på sitt lite tendentiösa manér hängande i luften.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons