X
Annons
X

Pelle Snickars: Det rastlösa sökandet på internet

**För några år sedan **gjordes en större undersökning av hur användare egentligen läser på webben. Genom att studera ögonrörelser på hundratals personer kunde forskaren och entreprenören Jakob Nielsen konstatera att webbanvändare inte alls läser linjärt rad för rad. Snarare skummade de allra flesta text på en hemsida i ett mönster som liknade bokstaven F. Till en början läste användare den första och andra raden, sedan hoppade man snabbt ned en bit i texten och läste ytterligare någon rad – och därefter nöjde sig i princip alla med att bara skumma vänstermarginalen. "F – for fast", som Nielsen konstaterade. De flesta sidor på webben betraktas faktiskt i mindre än tio sekunder, och bara en av tio sidor används i mer än två minuter. Online är uppmärksamhet en bristvara. Hur användare läser på webben är därför inte svårt att svara på, noterade Nielsen lakoniskt. "They don’t."

Nielsens karakteristika må vara en överdrift, men att de flesta av oss läser annorlunda på webben är vi nog medvetna om. En förklaring är att nätet som medial kommunikationsform helt enkelt förändrat vårt sätt att läsa, en annan att digital text rent grafiskt är svårare att ta till sig. Trots att nya läsplattor ideligen lanseras, upplevs läsning på skärm fortfarande som långt besvärligare än tryckt text. Med tanke på att väldigt många av oss använder ordbehandlingsprogram dagarna i ända är det något av en paradox. Men att datorer, mobiler och andra skärmteknologier påverkar vårt läsande och skrivande är inte så konstigt – och heller ingen nyhet. "Ni har nog rätt", lär Nietzsche ha sagt till sin sekreterare 1882, samtidigt som han knappade på sin nyinskaffade Malling-Hansen skrivkula: "Våra skrivdon påverkar våra tankar".

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X