Recension

Hiroshima överlever. En roman om verklighetenDet mest fruktansvärda

Under strecket
Publicerad
Annons

”Jag är fullkomligt säker på att ni, tack vare alla berättelser om hur det är att överleva bomben och med den bildning och inlevelseförmåga, som ni säkert besitter, mycket väl kan föreställa er att det var det mest fruktansvärda man kan vara med om.”
Dessa ord uttalas av en av personerna i Monica Braws roman Hiroshima överlever, vilken kommer ut på lördag, exakt 60 år efter atombomben i Hiroshima. Boken är en omarbetad version av romanen ”Överlevarna” från 1982, och handlar om den svensk-amerikanske forskaren Fred Rayburn som söker upp de överlevande offren i Japan efter de båda amerikanska atombomberna.
Romanen formar sig därmed till en gripande dokumentation över atombombens skadeverkningar. Riktigt varför Braw valt att presentera detta material i just romanform förblir egentligen lika oklart i dag som 1982. Själva ramhistorien om hur den blaserade byråkraten Rayburn plötsligt blir engagerad och gripen av en uppgift
lägger föga till den rad av personliga berättelser som här återges, och som uppenbarligen är material som Braw samlat in i samband med sin doktorsavhandling från 1986.

Just denna dokumentation är dock fortfarande lika uppfordrande som under kalla krigets dagar. Efter krigsslutet var amerikanerna framgångsrika i att motverka spridandet av all sorts kunskap om bombernas skadeverkningar. De överlevande med sina berättelser blev tillika en för många människor oönskad påminnelse över hur bräcklig vår tillvaro är.
Inte minst tankeväckande i boken är de sentida Hiroshima- och Nagasakibornas ovilja att uppfattas som häftade vid ett tragiskt förflutet. Detta sammantaget får dem som framträder med sina röster i romanen att framstå som talande ur ett märkligt vakuum. Och det får därtill Braws bok att framstå som viktig just i sin ambition att aldrig glömma och verkligen blottlägga konsekvenserna av en verksamhet som på intet sätt avtagit på senare år.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons