Annons

Björn Axel Johansson:Det mekaniska ögat och de sköna konsterna

Anders Zorns etsning ”Svanen” från 1915 och fotoförlagan från Sandhamn, från utställningen ”Zorn och kameran” på Fotografiska i Stockholm 2015. 
Anders Zorns etsning ”Svanen” från 1915 och fotoförlagan från Sandhamn, från utställningen ”Zorn och kameran” på Fotografiska i Stockholm 2015. 

Långt innan fotografi erkändes som en egen konstart användes den fotografiska bilden inom en rad traditionella konstformer, både som inspirationskälla och förlaga. Att fotot kom att ersätta skissblocket påverkade även måleriets utveckling. 

Under strecket
Publicerad

Daguerreotyp av Oskar I, cirka 1844.

Bild 1 av 2

Marcus Larson målade ”Vattenfall i Småland” (1856) efter fotografiska förlagor. 

Bild 2 av 2

Världen togs med överraskning när Louis Daguerre presenterade sin fullgångna foto­grafiska metod år 1839. Den baserades på decimeterstora försilvrade kopparplåtar. Men få hade efterfrågat den nya medie­tekniken och ännu färre visste vad den egentligen skulle användas till. Först togs stilleben och stadsvyer. En snabb teknisk utveckling tillät snart porträtt och andra motivkretsar. 

Konstvärlden förhöll sig dock avvaktande. Fotografiska porträtt utmanade bland annat väletablerade porträtt- och miniatyrmålare och de mer folkliga siluettklipparna. Röster höjdes mot detta nya. Akademier för de sköna konsterna accepterade inte ”det mekaniska ögat” som skapade bilder utan handens medverkan. 

Annons
Annons
Annons