Annons
Krönika

Tove Lifvendahl:Det man inte kan säga i det här landet

Morgan Johansson. Känner inte igen den verklighet Brå beskriver.
Morgan Johansson. Känner inte igen den verklighet Brå beskriver. Foto: Vilhelm Stokstad/TT

Brå finner i sin nya rapport om tystnadskulturer i Sverige det särskilt oroande att myndighetspersoner råder att inte polisanmäla. Justitieministern säger sig vara ovetandes om fenomenet.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Minnesgoda kommer ihåg när tidigare KD-ledaren Alf Svensson fick löpa gatlopp i maj 2002, efter att ha sagt att det förekom bidragsfusk med socialförsäkringarna. Det gjordes inte ostraffat. Dåvarande statsminister Göran Persson tog fram sin största linjal när Svensson skulle få smäll (i nutidens debattvaluta ansågs detta vara höjden av oanständighet). Så fick man inte säga. Fast tre år senare, 2005, kom en rapport från Brå, som påpekade att närmare 80 procent av dem som anmäldes för personförsäkringsbedrägerier var brottsbelastade sedan tidigare. För 30 procent var det minst fjärde rundan vid smörgåsbordet.

2006 överlämnade regeringens särskilde utredare, överåklagare Nils Rekke, sitt förslag om ny och skärpt lagstiftning mot bidragsfusk. ”Det finns för stora maskor i nätet. Det behövs kompletteringar”, sade Rekke vid presskonferensen. Persson hade lagt undan linjalen och finansminister Pär Nuder kallade en spade en spade: ”Det kan nog ligga mycket i det, att man behöver göra en särskild lag för att hjälpa de rättsvårdande myndigheterna att ta itu med den här typen av brottslighet, för det är brottslighet det handlar om.” Nu gick det att säga att det förekom bidragsfusk.

Annons
Annons
Annons