Annons
X
Annons
X

Det krävs reformer för att säkra tillväxten

Sverige får en relativt hög pla­cering i Världsbankens rankning av 189 länders konkurrenskraft. Men trots allt finns en rad områden där Sverige har stort behov av reformer, ­skriver Pontus Braunerhjelm och Johan Eklund, vd respektiver forskningsledare för Entreprenörskapsforum.

Vad gäller hur lätt det är att starta företag så kvalar Sverige in först på plats 61, skriver artikelförfattarna.
Vad gäller hur lätt det är att starta företag så kvalar Sverige in först på plats 61, skriver artikelförfattarna. Foto: FREDRIK SANDBERG / TT

BRÄNNPUNKT | FÖRETAGSKLIMAT

Ett mindre företag lägger ned 122 timmar på att leva upp till skattelagstiftningen – i Schweiz 63 timmar.
Pontus Braunerhjelm och Johan Eklund

Världsbanken presenterade nyligen en rapport om näringslivsklimatet i Sverige: ”Sweden’s Business Cli­mate – Opportunities for Entrepreneurs through Improved Regulations”. Inlednings­vis påpekas att Sverige har ett relativt konkurrenskraftigt företagsklimat, vi rankas på plats 14 av 189 nationer. Samtidigt identifieras betydande brister, flera uppseendeväckande resultat presenteras. Bland annat uppskattas den informella ekonomin uppgå till motsvarande 14 procent av BNP, motsvarande cirka 500 miljarder kronor! Vad gäller hur lätt det är att starta företag så kvalar Sverige in först på plats 61. Mellan 2012 och 2013 tappade Sverige sex placeringar i hur lätt det är att starta ett företag. Ett annat tecken på förlorad konkurrenskraft är det faktum att Sverige ­under de senaste tre åren gått från att ha sex till ­enbart två företag på listan över världens mest innova­tiva företag.

Bakom Sveriges relativt höga placering (14) döljer sig följaktligen en rad områden där Sverige har stort behov av reformer. Dessa berör i första hand arbetsrätten, plan- och byggprocessen, utbildnings- och skattesystemen som alla anses hämma Sveriges tillväxtförutsättningar.

Annons
X

Ett av de mer problematiska områden som lyfts fram är den svenska arbetsmarknaden som – trots en rad reformer det senaste decenniet – pekas ut som en av de mer rigida i världen, med en tudelad arbetsmarknad och hög ungdomsarbetslöshet som resultat. Turordningsreglerna, tidsbegränsning av visstidskontrakt samt långa uppsägningstider är faktorer som bidrar till arbetsmarknadens stelhet. Den genomsnittliga uppsägningstiden bedöms till exem­pel vara dubbelt så lång som OECD-genomsnittet och 82 länder har mer flexibla turordningsregler än Sverige. I rapporten uppmanas därför arbets­marknadens parter att anta en bred reform­agenda.

Ett annat centralt område för framtida svensk tillväxt handlar om bostäder. Byggsektorns oförmåga att tillgodose efterfrågan på bostäder kan slå mycket allvarligt mot framtida tillväxt. Regleringsbördan är betydande med kommunala plan- och byggprocesser som i vissa fall innebär ledtider som uppgår till ett årtionde. Resultatet är bostadsbrist, prisökningar och risk för överbelåning och fastighetsbubblor. Här finns ett omfattande utrymme för modernisering av plan- och byggprocessen. En fungerande bostads- och byggmarknad skulle ­också underlätta matchningen på arbetsmarknaden.

**Världsbanken föreslår också **att skattesystemet växlar om från inkomstskatter till konsumtions-, fastighets- och miljöskatter. Dessa anses mindre snedvridande och skadliga för bland annat entreprenörskap och tillväxt. Även om Sverige inte är sämst i klassen i fråga om hur tidskrävande skattesystemet är för företag finns det reformutrymme. Ett mindre företag lägger ned 122 timmar på att leva upp till skattelagstiftningen medan motsvarande företag i till exempel Schweiz lägger ned 63 timmar.

Inom utbildningsområdet lyfts behovet av att stärka den vetenskapliga konkurrenskraften på svenska universitet och högskolor, höja attraktiviteten på lärarutbildning och stärka incitamenten att välja en utbildning för anställningsbarhet. Till skillnad från vad många tror toppar inte heller Sverige i fråga om andelen högutbildade inom arbets­kraften. En utmaning som Världsbanken identifierar är den relativt höga andel studenter som aldrig avslutar påbörjad utbildning, cirka 50 procent.

Frågorna och resultaten rimmar väl med Entreprenörskapsforums största forskningsprojekt som handlar just om regleringar. Projektet, som finansieras av en Wallenbergstiftelse och pågår till och med 2016, har redan genererat en rad resultat. Bland dessa kan noteras att inte bara skattenivån utan också skattekrånglet har en betydande negativ effekt på nyföretagande, att den starkt ökande regleringen av finansmarknaderna inte nödvändigtvis leder till högre stabilitet, att upphandlingsregleringar som fokuserar på administrativa processer snarare än funktion och kvalitet motverkar sitt ­syfte, att en högre arbetsmarknadsrörlighet ökar företagens innovativitet och löneutbetalnings­förmåga samt att byggmarknaden inte förmår att möta efterfrågan i växande regioner.

Ett särskilt allvarligt problem är att arbetsmarknadsregleringar, ineffektiv plan- och byggprocess, skattesystemets utformning och kvalitetsbrister inom utbildningssystemet samverkar på ett olyckligt sätt. Resultatet är en rigid och ineffektiv arbetsmarknad där rörligheten är låg och där de redan förhållandevis stora matchningsproblemen ökat över tiden. Dessa områden utgör betydande flaskhalsar för framtida tillväxt och i förlängningen välfärden.

Det viktigaste är att reformera de mest häm­mande regelverken, inte att minska regleringarna med en bestämd andel. Vi anser att något slags ”gate­keeper” måste inrättas som har mandat att ompröva och bedöma den samhällsekonomiska nyttan av regleringar. Likaså bör en ”solnedgångsprincip” införas där regleringar regelbundet omprövas och avskaffas.

Detta är stora och komplexa frågor som inte kan ses som isolerade problem – utbildning, skatter, ­arbets-, finans- och byggmarknader påverkar varandra och den totala ekonomiska utvecklingen. Det räcker inte med att åtgärda ett område för att säkra tillväxten.

Sammantaget utgör dessa regleringsområden betydande hinder för svensk ekonomi som – om inget görs – riskerar leda till att Sverige återigen faller i välfärdsligan precis som var fallet under 1970- och 80-talen.

PONTUS BRAUNERHJElM

vd Entreprenörskapsforum och professor i nationalekonomi vid KTH

JOHAN EKLUND

forskningsledare Entreprenörskapsforum och docent i nationalekonomi vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping

Rösta här: Vem är alla tiders entreprenör? svd.se
Annons
Annons
X

Vad gäller hur lätt det är att starta företag så kvalar Sverige in först på plats 61, skriver artikelförfattarna.

Foto: FREDRIK SANDBERG / TT Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X