Grafik: Covid-19 i Sverige och världen

Illustration: Liv Widell
Illustration: Liv Widell

Coronaviruset har orsakat en av de mest omfattande pandemierna i modern tid. Forskarna har gjort många framsteg under året, men fortfarande är mycket oklart.

Här är vad vi vet om coronaviruset sars-cov-2, sjukdomen covid-19 och vaccinen.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad
Annons

Läget i Sverige

 

Under den första vågen var Sverige ett av länderna i Europa med högst dödstal per capita. Vid några tillfällen i maj 2020 hade vi till och med flest döda sett till antalet invånare i hela världen.

Under sensommaren och hösten drabbades stora delar av Europa av en ny smittovåg. Den här gången var Östeuropa mer påverkat än Västeuropa.

I slutet av oktober slog den andra vågen till i Sverige när smittotalen och dödstalen åter började öka kraftigt. Den andra vågen kulminerade kring årsskiftet, och sedan dess har dödstalen i Sverige sjunkit till relativt låga nivåer.

Under första kvartalet 2021 hade Sverige bland de högsta smittotalen i Västeuropa, men vi stack inte ut lika negativt sett till de coronarelaterade dödsfallen.

Annons
Annons

Utbredning, covid-19

 

De värst drabbade länderna, sorterat på antal dödsfall.
Notera att länderna har olika rutiner vad gäller att testa befolkningen och att det i nuläget inte finns någon tydlig praxis i hur man ska definiera covid-19-relaterade dödsfall. Det kan alltså variera mellan länderna vad datan visar.

Källa: Johns Hopkins

Vad är coronaviruset och hur uppstod det?

Det är ett nytt virus som upptäcktes hos människor i Kina under slutet av 2019. Olika sorters coronavirus har påträffats tidigare, bland annat sars och mers. Det nya coronaviruset kallas sars-cov-2, och den sjukdom som viruset orsakar kallas covid-19.

Både sars och mers var betydligt mer dödliga, men det nya coronaviruset har fått en mycket större spridning.

I början av pandemin pekades en djurmarknad i Wuhan i Kina ut som platsen där viruset först överfördes från djur till människa. Men detta är nu mindre troligt.

Flera europeiska länder tror sig ha haft fall redan under 2019. Viruset kan ha funnits i Italien redan på sommaren det året, och i Dalarna finns tecken på ett mindre utbrott i december 2019.

Annons
Annons

Den 30 mars 2021 presenterade ett team från WHO en utredning om virusets uppkomst, där slutsatsen var att det troligen spridits till människor från fladdermus via ett annat djur.

Bland annat USA:s dåvarande president Donald Trump har påstått att sars-cov-2 läckt ut från ett laboratorium i Wuhan, men utan att presentera bevis. SvD har rapporterat att flera experter anser frågan behöver utredas ytterligare, men att inget tyder på att sars-cov-2 ska ha skapats av människan.

Vad är skillnaden mellan coronaviruset och influensan?

Coronavirus och säsongsinfluensavirus ger liknande symtom och är båda så kallade RNA-virus, men tillhör två olika virusfamiljer.

Varje år sprids en ny form av influensavirus. I Sverige sker spridningen oftast under vintern, eftersom viruset sprids lättare i torr och kall luft. Influensa är enligt Folkhälsomyndigheten en av de vanligaste dödsorsakerna, men det är inte helt lätt att fastställa hur många dödsfall som beror på just influensa.

Dödligheten i den vanliga influensan uppskattas till några promille. Precis som för coronaviruset är det främst äldre personer och personer med andra sjukdomar som drabbas värst av influensan. En orsak till att det är svårt att mäta influensans dödlighet är att det ofta är följdverkningar som leder till döden.

Att räkna ut dödligheten i covid-19 är mycket svårt eftersom risken att dö skiljer sig mycket beroende på ålder och riskfaktorer.

Folkhälsomyndigheten har i en studie uppskattat dödligheten i covid-19 i Stockholms län till 0,6 procent. För personer som är 70 år och äldre beräknas dödligheten vara 4,3 procent, och för personer under 70 år tros den vara 0,1 procent.

Annons
Annons

Influensavirusen muterar snabbare än coronavirusen, och det är därför läkemedelsföretagen tar fram ny vaccin mot säsongsinfluensan varje vinter.

Hur smittar det?

Förkylning, influensa och covid-19 sprids främst genom så kallad droppsmitta. Om en smittad person nyser eller hostar så kan droppar med viruset färdas i luften och nå en person i närheten. Men det kan också ske genom närkontakt.

Virus skulle också kunna smitta exempelvis genom att man exempelvis kliar sig i ögonen efter att ha rört i ett dörrhandtag som en smittad person vidrört. Enligt Folkhälsomyndigheten finns inga bekräftade fall av sådan smittoöverföring för sars-cov-2.

En mycket omdebatterad fråga är hur stor del av smittoöverföringen som sker från symtomfria personer, och i hur stor omfattning viruset överförs via partiklar i utandningsluften, aerosoler. Experterna är är oeniga i frågan, men de allra flesta tror att de båda fenomenen förekommer.

Enligt Folkhälsomyndigheten sker större delen av smittan från personer med symtom. Samtidigt anser både myndigheten och andra experter att man kan vara som mest smittsam precis innan symtomen bryter ut.

Hur skyddar jag mig själv och andra?

Tvätta händerna ofta med tvål och varmt vatten i minst

20 sekunder. Handsprit kan

vara ett alternativ när du inte

har möjlighet till handtvätt.

Hosta eller nys i armvecket.

Stanna hemma när du är

sjuk och undvik alla sociala

kontakter.

Undvik att röra vid ansiktet

(ögon, näsa och mun) och

undvik nära kontakt med

sjuka människor.

2 m

Avstå från onödiga resor.

Var och en har ett ansvar

för att förhindra spridning.

Håll minst två meters avstånd mellan dig och andra människor.

Undvik sammanhang där

flera personer träffas, som fester, möten, dop eller andra

tillställningar.

Folkhälsomyndighetens främsta budskap är att vi bör undvika onödiga kontakter. Det finns också tydliga tecken på att smittan minskar när vi rör oss mindre i samhället.

Den andra vågen vände först när vi dragit ner ordentligt på resandet i december, vilket visas av mobiloperatörernas dataanalyser, och statistik från kollektivtrafikbolagen.

Myndigheten uppmanar också att vi ska tvätta händerna ofta. Statsepidemiolog Anders Tegnell har sagt att även om studier har visat att sars-cov-2 mycket sällan smittar via ytor vi rör vid, så borde vi rengöra våra händer ofta.

Annons
Annons

Även andra virus och bakterier kan smitta via händerna, och mycket tyder på att åtminstone en del av smittan sker genom att vi till exempel rör vid munnen efter att ha fått viruspartiklar på fingrarna, enligt Anders Tegnell.

Sedan den 7 januari rekommenderar Folkhälsomyndigheten att vi använder munskydd i rusningstid i kollektivtrafiken. Flera regioner har utvidgat rekommendationen till att gälla alla tider på dygnet, och även andra platser, som butiker.

Hur ska jag göra om jag misstänker att jag smittats?

De flesta som blivit smittade blir sjuka mellan tre till fem dagar efter kontakt med en sjuk person. Personer med covid-19-liknande symtom uppmanas att stanna hemma och provta sig genom sin region.

Den som testar positivt ska stanna hemma i minst sju dagar, enligt Folkhälsomyndigheten. Vid ett negativt test kan du återgå till arbetet när du blivit frisk.

Om en person i ditt hushåll får covid-19-symtom ska även du undvika sociala kontakter. Även om personen får ett negativt provresultat bör du vara försiktig några dagar, men barn är undantagna från den här uppmaningen.

Kan barn smittas?

Folkhälsomyndigheten anser att det är liten risk att barn ska sprida smittan vidare i Sverige. Myndigheten grundar detta på att en WHO-studie visat att en väldigt liten del av de smittade i Kina är barn.

Men myndigheten har aldrig påstått att barn aldrig kan smittas, och inte heller att de aldrig kan föra viruset vidare. Statistik från hela världen visar att barn som smittas mycket sällan blir allvarligt sjuka.

Under den tredje smittovågen i Sverige har fler unga personer än tidigare behövt uppsöka vård. Det handlar då inte om barn och ungdomar, utan om medelålders personer.

Annons
Annons

I bland annat Uppsala misstänker de ansvariga läkarna att förändringen beror på den brittiska virusvariantens spridning, men hittills finns inga entydiga belägg för att de nya varianterna skulle spridas enklare av barn än av vuxna.

Vad händer om man blir sjuk?

Hur sjuk man blir av covid-19 är väldigt individuellt. Vissa får inga symtom alls, andra kan få liknande besvär som vid en influensa: feberhosta och andningsbesvär. Dessa symtom går över av sig själva.

Äldre personer och personer med underliggande sjukdomar, som hjärtbesvär och diabetes, kan drabbas desto hårdare. Fetma och högt blodtryck är även riskfaktorer för att bli svårt sjuk. Även rökare kan drabbas hårdare. Covidpatienter har även en förhöjd risk att bilda blodproppar.

Av dem som insjuknar i covid-19 har cirka tio procent symtom i tre månader eller längre, så kallad postcovid, eller långtidscovid. Det är flest kvinnor som drabbats och symtomen är till exempel andfåddhet, hosta och trötthet.

Forskarna vet inte varför vissa får långvariga besvär och regeringen har skjutit till resurser för att undersöka frågan.

Vad finns det för vaccin mot covid-19?

Vaccin har tagits fram i rekordfart och den 27 december började fas 1 av vaccinationen i Sverige. Massvaccinationen har delats in i fyra faser och i den första vaccineras boende och personal inom äldreomsorgen och de som bor tillsammans med någon som har hemtjänst.

Omkring 600 000 personer beräknas tillhöra den första fasen. I vissa regioner ingår även viss vårdpersonal, exempelvis iva-personal, i fas 1. I mars hade flesta av regionerna inlett fas 2, där bland annat alla personer som är 65 år och äldre ingår.

Annons
Annons

Sverige har gått med i ett EU-gemensamt avtal om vaccin med fem olika vaccintillverkare: Pfizer/Biontech, Moderna, Astra Zeneca, Curevac och Janssen Pharmaceutica (Johnson & Johnson).

Den svenska regeringens mål var först att vaccinera alla över 18 år under det första halvåret 2021. Efter leveransproblem och misstänkta biverkningar har målet ändrats till den 15 augusti.

I Sverige har Astra Zenecas vaccin orsakat flera ändringar i vaccinschemat.

Distributionsproblem, frågetecken i kliniska studier, och misstänkta biverkningar har lett till att färre än väntat kunnat vaccineras med företagets vaccin, vilket försenat tidsplanen. Sedan i mars ges vaccinet bara till personer som är 65 år och äldre, men Folkhälsomyndigheten har sagt att detta kan ändras.

Efter reklamen visas:
Hur fungerar ett vaccin?

Vad finns det för mutationer av viruset?

Som andra virus muterar sars-cov-2 mycket snabbt. Från början av pandemin har det varit känt att vissa mutationer, alltså små förändringar i gensekvensen, förts vidare, vilket skapat nya varianter av coronaviruset.

Fram tills slutet av 2020 ansågs varianterna mest vara en kuriositet och ett sätt att spåra regionala mutationers spridning. Vid det laget fanns inga misstankar om att de nya varianterna förändrade virusets egenskaper.

Sedan dess har tre nya varianter – den brittiska, den sydafrikanska och den brasilianska – lett till mycket oro och nya hårda åtgärder. Alla tre varianter misstänks vara mer smittsamma.

För Sveriges del har det konstaterats att den brittiska varianten blivit dominerande i hela landet. Nästan alla experter anser att det är sannolikt att denna variant är mer smittsam, men det råder oenighet om huruvida den är mer dödlig eller inte.

Det mesta tyder på att vaccinen har god effekt även mot den brittiska varianten. Men läget är mer oroande för den sydafrikanska och den brasilianska varianten, som bär på en mutation som misstänks försvåra immunförsvarets försökt att hindra infektion.

Troligen ger dock vaccinen ett någorlunda högt skydd även mot den sydafrikanska och den brasilianska varianten, men inte lika högt som mot den brittiska.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons