Annons

Grafik: Coronaläget i Sverige och världen

Illustration: Liv Widell
Illustration: Liv Widell

Det har spridits snabbt – från staden Wuhan till olika delar av Kina och ut i världen. Än så länge är det oklart när det kan finnas ett vaccin mot smittan.

Här är vad vi vet om det nya coronaviruset.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Läget i Sverige

Från den 13 mars provtas personer med symtom förenligt med covid-19 i behov av sjukhusvård, samt personal inom sjukvård och äldreomsorg.
Det innebär att betydligt fler kan bära på smittan och att mörkertalet är stort.
Siffrorna kommer från Folkhälsomyndigheten och uppdateras kring kl 14 varje dag.

Utbredning, covid-19

 

De värst drabbade länderna, sorterat på antal dödsfall.
Notera att länderna har olika rutiner vad gäller att testa befolkningen och att det i nuläget inte finns någon tydlig praxis i hur man ska definiera covid-19-relaterade dödsfall. Det kan alltså variera mellan länderna vad datan visar.

Annons
Annons

Källa: Johns Hopkins

Vad är coronaviruset och hur uppstod det?

Det är ett nytt virus som upptäcktes hos människor i Kina under slutet av 2019. Olika sorters coronavirus har påträffats tidigare, bland annat sars och mers. Det nya coronaviruset kallas sars-cov-2, och den sjukdom som viruset orsakar kallas covid-19.

Både sars och mers var betydligt mer dödliga, men det nya coronaviruset har fått en mycket större spridning.

Det är hittills oklart vad som är källan till det nya coronaviruset, men forskarna tror att viruset kan ha kommit från fladdermöss. Det beror på att virusets gensekvens är väldigt lik gensekvenser från andra coronavirus som har påträffats hos fladdermöss.

Vad är skillnaden mellan coronaviruset och influensan?

Varje år sprids en ny form av influensa. I Sverige sker spridningen oftast under vintern, eftersom viruset sprids lättare i torr och kall luft. Influensa är enligt Folkhälsomyndigheten en av de vanligaste dödsorsakerna, men det är inte helt lätt att fastställa hur många dödsfall som beror på just influensa.

Dödligheten i den vanliga influensan uppskattas till några promille. Precis som för coronaviruset är det främst äldre personer och personer med andra sjukdomar som drabbas värst av influensan. En orsak till att det är svårt att mäta influensans dödlighet är att det ofta är följdverkningar som leder till döden.

Annons
Annons

Enligt WHO beräknas dödligheten vara omkring 1–2 procent i covid-19, uppger Folkhälsomyndigheten. Men dödligheten är svår att beräkna eftersom många med milda symtom inte testas. Den kan vara lägre än så.

Uppskattningen över antalet smittade och antalet döda i svininfluensan varierar mellan olika bedömare. Den amerikanska smittskyddsmyndigheten tror att 43–90 miljoner människor fick sjukdomen och uppskattar dödstalet till mellan 151 000 och 575 000. Det indikerar en dödlighet som är lägre än det nya coronavirusets.

Stor skillnad mellan olika länder

Dödstalen för covid-19 varierar kraftigt mellan olika länder. I slutet på mars hade Italien en genomsnittlig dödlighet på 11 procent, medan grannlandet Tyskland hade en genomsnittligt dödlighet på 1 procent.

Den stora skillnaden handlar delvis om hur många i landet som testats, delvis om att det ännu inte finns någon praxis för hur man definierar covid-19-relaterade dödsfall.

I Italien har exempelvis avlidna som testat positivt för sars-cov-2 hamnat statistiken över döda i covid-19, trots att annan underliggande sjukdom kan ha varit dödsorsaken.

Siffrorna baseras på 44 672 konstaterade fall, sammanställningen publicerades i en studie den 11 februari.

(Antal drabbade per åldersgrupp inom parentes).

Dödlighet åldersgrupper

14,8

PROCENT

8,0

3,6

1,3

0,2

0,4

0,2

0,2

0,0

0–9

10–19

20–29

30–39

40–49

50–59

60–69

70–79

80+

(416)

(549)

(3 619)

(7 600)

(8 571)

(10 008)

(8 583)

(3 918)

(1 408)

Kön

Bakomliggande sjukdomar

10,5

7,3

6,3

6,0

5,6

2,8

1,7

0,9

Cancer

Kronisk

luftvägs-

sjukdom

Ingen

Diabetes

Hjärt-

kärlsjukdom

Män

Kvinnor

Högt

blodtryck

Källa: Chinese Center for Disease Control and Prevention

Hur smittar det?

Förkylning, influensa och covid-19 sprids genom så kallad droppsmitta. Om en smittad person nyser eller hostar så kan droppar med viruset färdas i luften och nå en person i närheten. Men det kan också ske genom närkontakt.

Spridningen sker även genom att partiklarna hamnat på någon yta. Det är oklart hur länge viruset överlever utanför kroppen, men ny forskning på andra coronavirus antyder att det under vissa omständigheter kan handla om flera dagar.

Annons
Annons

Folkhälsomyndigheten ansåg länge att coronaviruset troligen inte smittar under inkubationstiden. Nu är myndighetens bedömning i stället att viruset ”teoretiskt” kan smitta under inkubationstiden. Folkhälsomyndigheten skriver också att det finns ett fåtal fall där personer utan symtom ska ha smittat andra.

Inkubationstiden beräknas vara 2 till 14 dagar.

Hur skyddar jag mig själv och andra?

Tvätta händerna ofta med tvål och varmt vatten i minst

20 sekunder. Handsprit kan

vara ett alternativ när du inte

har möjlighet till handtvätt.

Hosta eller nys i armvecket.

Stanna hemma när du är

sjuk och undvik alla sociala

kontakter.

Undvik att röra vid ansiktet

(ögon, näsa och mun) och

undvik nära kontakt med

sjuka människor.

2 m

Avstå från onödiga resor.

Var och en har ett ansvar

för att förhindra spridning.

Håll minst två meters avstånd mellan dig och andra människor.

Undvik sammanhang där

flera personer träffas, som fester, möten, dop eller andra

tillställningar.

Ett sätt att skydda sig mot det nya coronaviruset och andra luftvägsinfektioner är att försöka låta bli att vidröra sitt ansikte med händerna. Det hjälper också att tvätta händerna ofta.

Vanliga munskydd är inte tillräckligt täta och hindrar inte spridning av coronaviruset. Men mer rejäla masker, så kallade andningsskydd som används inom sjukvården, hjälper. Sådana rekommenderas dock inte för allmänheten, eftersom det kan vara obehagligt att andas i dem.

I områden som har en allmän smittspridning, som Stockholm, råder Folkhälsomyndigheten att de som kan jobba hemifrån att göra det. Man ska också undvika att skaka händer och annan nära kontakt. Människor över 70 år ska helst undvika så mycket social kontakt som möjligt.

Den 19 mars gick Folkhälsomyndigheten ut med en avrådan om att resa inom Sverige, framför allt till storstadsregionerna. Sedan tidigare avråder de till samtliga utlandsresor.

I nuläget finns inga tecken på att människor smittats av det nya coronaviruset genom sina husdjur.

Efter reklamen visas:
Varför är just tvål så effektivt mot coronaviruset?

Hur ska jag göra om jag misstänker att jag smittats?

De flesta som blivit smittade blir sjuka mellan tre till fem dagar efter kontakt med en sjuk person.

Sedan mitten av mars uppmanar Folkhälsomyndigheten numera personer med lättare symtom att inte kontakta sjukvården. I sådana fall ska man stanna hemma till minst två dagar efter att man inte har sjukdomssymtom längre. Det är väldigt viktigt att undvika sociala kontakter om du tror att du är smittad, enligt Folkhälsomyndigheten.

Annons
Annons

Om du plötsligt blir mycket sämre, eller upplever andningsbesvär även när du vilar, ska du genast kontakta en vårdcentral eller jouröppen mottagning.

Det går även att ringa informationsnumret 113 13 för att få information om coronaviruset. Myndigheter avråder däremot från att ringa dit eller till 1177 i onödan, på grund av den höga belastningen.

Kan barn smittas?

Folkhälsomyndigheten anser att det är liten risk att barn ska sprida smittan vidare i Sverige. Myndigheten grundar detta på att en WHO-studie visat att en väldigt liten del av de smittade i Kina är barn.

Men Folkhälsomyndigheten har aldrig påstått att barn aldrig kan smittas, och inte heller att de aldrig kan föra viruset vidare. Två experter har sagt till SvD att det verkar som att barn inte blir lika sjuka av covid-19 som vuxna, vilket kan innebära att de är mindre smittsamma än andra.

Experterna påpekar dock att det krävs mer forskning innan det helt går att klarlägga vilken roll åldern spelar för dem som blir sjuka.

Vad händer om man blir sjuk?

De flesta som smittas blir inte allvarligt sjuka. Vissa får inga symtom alls, medan andra kan få liknande besvär som vid en influensa. Det handlar då om feber, hosta och andningsbesvär. Dessa symtom går över av sig själva.

Äldre personer och personer med underliggande sjukdomar, som hjärtbesvär och diabetes, kan drabbas desto hårdare. Fetma och högt blodtryck är även riskfaktorer för att bli svårt sjuk. Covidpatienter har även en förhöjd risk att bilda blodproppar.

Finns det vaccin eller läkemedel mot sjukdomen?

Än så länge finns varken vaccin eller specifika läkemedel mot coronaviruset. Forskare över hela världen arbetar nu med att ta fram vaccin mot sjukdomen, bland annat vid Karolinska institutet.

Sedan en tid tillbaka genomförs det kliniska tester med vaccin på människor i USA och Kina. Men det är långt kvar tills att vaccin kan användas i stor skala. Det måste först testas efter biverkningar och studier måste göras på större populationer.

Optimistiska bedömare tror att det kan vara färdigt inom ett år, men enligt Läkemedelsverkets vaccinexpert Charlotta Bergquist dröjer det troligtvis längre än så.

Samtidigt pågår studier med antivirala medel för att dämpa covid-19. Läkemedlet remdesivir testas på patienter i flera länder, däribland Sverige, och preliminära, icke-granskade resultat från ett sjukhus i Chicago är positiva. Vissa hoppas även på malariamedlet klorokin, men hittills har studier haft blandade resultat.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons