Annons

Arne Melberg:Det goda tvivlet är en omsorg om sanningen

Staty över David Hume (1711–1767) i födelseorten Edinburgh.
Staty över David Hume (1711–1767) i födelseorten Edinburgh.

Den filosofiska skepticismen, som ifrågasätter möjligheten av objektiv kunskap, avfärdas ofta för sin inneboende relativism. En ny biografi över den skotske 1700-talsfilosofen David Hume visar att tvivlet i stället kan vara ett sätt att ta sig in i och förbi osäkerhetens tillstånd.

Publicerad

Skeptikern tar ingenting för givet, tvivlar hellre än tror. Skeptikern ifrågasätter etablerade sanningar och kan betvivla det mesta, om inte allt. 

Ordet går tillbaka på den klassiska grekiskans skeptikós, och det var gott om skepticism i den grekiska filosofin. Den mest drastiska varianten brukar kallas pyrrhonism, efter en viss Pyrrhon. Pyrrhonisten hävdar att mot varje påstående med anspråk på sanning kan man ställa ett motstridigt påstående med lika stort anspråk på sanning. Tar man detta på allvar inträffar ett slags kortslutning: det går inte att påstå något som helst om verkligheten, eftersom varje påstående kan sägas emot eller åtminstone betvivlas. Den sanne pyrrhonisten påstår därför ingenting alls och aktar sig för att fälla omdömen. 

David Hume, porträtt av Allan Ramsay från 1754.

Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons