X
Annons
X
Krönika

Andreas Grube: Det gåtfulla med vinlagring

Dricka omedelbart, vänta något år eller låta ligga i källaren i en evighet och lite till? Det där med viners så kallade ”drickfönster” är en hel vetenskap i sig, spännande och fascinerande.

Det som avgör ett vins lagringsduglighet är den komplexa sammansättningen av alla dess egenskaper, du vet det gamla vanliga i form av årgång, druvkvalitet, tanninstruktur, syranivå, fruktmognad, vinmakningstekniker och så vidare.

Vin är ett levande livsmedel och den ena flaskan är sällan den andra lik.

Annons
X

Problemet är bara att det här med att avgöra ett vins lagringsduglighet är en ytterst skakig och oexakt "vetenskap", av den enkla anledningen att vin är ett levande livsmedel och den ena flaskan är sällan den andra lik. Små skillnader vad gäller den enskilda flaskans lagringsförhållanden eller korkkvalitet kan avgöra vinets livsöde med många år.

Själv är jag, tyvärr, usel på att långlagra vin. Jag är helt enkelt för nyfiken och otålig, så mitt trick har dels blivit att köpa på mig mer än jag konsumerar så att det hela tiden "glöms bort" buteljer i källaren, dels att helt sonika köpa vin med ålder om det är det jag är sugen på.

Samtidigt tycker jag att det finns en otrolig charm i att öppna ett vin även om jag vet om att det är för ungt och egentligen borde få ligga och sova i sin buteljsovsäck ett gäng år till. Att slå upp, dofta, sippa och initialt känna de där strama gröna nyanserna, riviga tanninerna och kartiga frukten. Svårt och tufft. Sedan lämna vinet i glaset, komma tillbaka någon halvtimme eller timme senare och göra om proceduren. Ah, något har hänt! De tajtaste knutarna har släppt, vinet börjar öppna upp sig som en blomma efter ett sommarregn. Ytterligare ett par timmar senare kanske till och med mogna nyanser av läder och blöt skog dyker upp.

Stäng

SvD VIN & MAT:s NYHETSBREV – vintips och recept direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här

    Jag älskar att hålla på och experimentera så där. Visst, vinet kommer aldrig att uppnå samma komplexitet som det skulle ha fått med hjälp av tidens gnagande tand, men samtidigt får jag, i någon mån, följa med på vinets livsresa i snabbspolning.

    Lika intressant är det att behålla vinet i kylen (jodå, de flesta viner håller sig i gott skick ett bra tag efter öppnandet) och under loppet av flera dagar uppleva skillnaden. Inte sällan tycker jag att vinet blir som allra bäst dag två eller tre.
    Det här handlar också om att hitta sina personliga preferenser och vilken vinupplevelse du är ute efter: föredrar du den rena unga fruktkaraktären eller är du mer ett fan av oxidation och mognadstoner.

    Våga leka och experimentera, det finns inget rätt eller fel här!
    Det här med vinets utveckling är också i mina ögon en bra anledning att välja bort bag-in-box till förmån för buteljerat vin, som också gärna får kosta några tjugor mer. Boxvinerna är gjorda för omedelbar konsumtion – en oöppnad box håller sällan formen mer än cirka 10 månader från tappdatumet – och den enda utveckling som du får vara med om är vinets färd mot en säker död.

    P.S. Ett hett tips på vinöst life hack är att lägga undan hyfsat enkla flaskor vin ett gäng år i en skrubb – det kan hända magiska saker med lite mognadsutveckling, och det är inte alls bara lyxig Bordeaux eller andra klassiska finviner som är värda att lägga undan.

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X