Annons
X
Annons
X
Litteratur
Recension

Jag såg henne idag i receptionen Det finns mycket att vara rädd för

MONSTERSUCCÉ Det är samtidens förträngda fasor och fobier som göder vågen av skräcklitteratur, skriver Magnus Persson som hittar två välskrivna svenska skräckexempel.

(uppdaterad)

Jag såg henne idag i receptionen

Författare
Genre
Prosa
Förlag
270 s. Wahlström & Widstrand

Även recension av Hanna von Corswant: Bunkern
231 s. Ordfront

Intresset för skräckgenren tycks vara på kraftig frammarsch i Sverige. Strax före jul kom novellantologin ”De odöda” där det tydligt framgick att John Ajvide Lindqvist och Johan Theorin börjat få en inhemsk konkurrens som inte så lätt låter sig viftas undan, även om kvaliteten på bidragen var mycket ojämn. Genrens renässans märks också genom en strid ström av klassiker, med H P Lovecraft som mest frekvent förekommande namn. Populärkulturen överlag spottar ur sig skräck, från blockbusters som Twilight-serien till creddiga HBO-produktioner på tv som ”True blood”.

Kanske är det inte så konstigt att skräcken lever upp nu, mitt i det som har kallats risksamhället. Genren göds ju av de öppna eller förträngda fasor och fobier som präglar en kultur, och det finns onekligen en del att vara orolig för i början av 2000-talet: klimathotet, den internationella terrorismen, ekonomiska kriser, epidemier, psykopatiska massmördare som aspirerar på kändisskap… Genrens många ”Andra” – monster, vampyrer, varulvar, dubbelgångare – kan symbolisera inre eller yttre hot och fiender, ibland både och. I två nya svenska skräckromaner ser man tydligt hur de olika vägvalen kan gestalta sig. Hanna von Corswandt debuterade 2011 med ”Barnflickan” och är nu aktuell med sin andra roman ”Bunkern”. Det är en på många sätt klassisk historia med ingredienser som levande döda, en hotfull natur och porösa gränser mellan dröm och verklighet.

Stäng

KULTURCHEFENS NYHETSBREV – veckans viktigaste kulturtexter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Singeltjejen Charlotta har ett tryggt arbete på bank men har ändå svårt att få pengarna att räcka till. Mot löfte om pengar nappar hon på ett erbjudande att resa bort över påskhelgen – och om det är påsk i denna genre är det aldrig en slump – för att hjälpa två äldre tanter som köpt en nedlagd minkfarm som behöver rustas upp. Tanterna är trevliga på ett småputtrigt men ändå lite mystiskt vis. Den ena av dem är blind men tycks ha siargåvor.

    Annons
    X

    Att idyllen på landet är skenbar hör ju till saken. Underliga och alltmer skrämmande saker börjar hända. Minkarna kommer tillbaka, den omgivande skogen blir både ogripbar och farlig, en person försvinner – och de döda börjar gå igen. Sammanfattat på detta vis låter storyn kanske lite tramsig, men Corswandt bygger skickligt upp en suggestiv och obehaglig stämning. Tyvärr punkteras en del av spänningen genom greppet att hoppa i tiden och redan i början avslöja hur illa det kommer att sluta. Slående är i vilket fall att de Andra i slutändan finns inuti dig själv. Det är det egna psyket som är den riktiga faran.

    Anders Fager har två omtalade novellsamlingar bakom sig när han nu romandebuterar med ”Jag såg henne idag i receptionen”. Fager var ojämn men klart intressant som novellist. Nu är det emellertid bara att kapitulera. Det rör sig om en mycket originell berättelse skriven med ett helt annat temperament än Corswandts lugna och metodiska (inget fel med det). Fager verkar med sin roman vilja omfamna allt: samhällskritisk tidsspegel, klassisk skräck, febrig storstadsskildring, historisk roman, fantasy, populärkulturell modernism och mycket mer därtill. Mest imponerande är att denna osannolika mix blir så lyckad.

    Elvaåriga Cornelia hittar sin mor, den bedagade schlagerstjärnan, död framför gasspisen. Hon hör röster och uppmanas av mannen i vinden att bli hans drottning. Rösten är förförisk men uppenbart ond och det enda sättet att stänga den ute är genom manisk aktivitet, droger och högljudd rockmusik. Cornelia påbörjar en lovande internationell modellkarriär men flyktförsöken från rösten och från livet blir alltmer destruktiva. Hon bestämmer sig för att slå tillbaka och utmana rösten (hjältinnan uppvisar flera gemensamma drag med en viss Lisbeth Salander). Ett högt och djävulskt spel tar sin början som får Cornelias väg att korsas av ockultism, bibliofiler, en traumatiserad militär, dekadenta sexpartyn på Östermalm och gengångare från slaget vid Lund (skildrat med utsökt detaljrikedom och tidskänsla).

    Det låter otroligt men faktum är att Fager lyckas sätta samman allt detta till en mycket spännande, engagerande och vass roman som ytterst handlar om vår tid här och nu, om hur de yttre fasorna i ett allt brutalare samhälle äter sig in i kroppen och själen och hotar att slutgiltigt bryta ner de individer som råkar befinna sig i marginalen.

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X