X
Annons
X
Analys

Mårten Schultz: Det finns inget ”men” efter rätten att inte bli våldtagen, Andersson

Hur agerar ett våldtäktsoffer "i normala fall" – och hur kan tystnaden mellan en fråga och ett svar fångas upp i den ofta komplexa bevisvärderingen i sexbrottsmål? Det juridiska året 2018 har präglats av det rättsliga efterspelet av Metoo-rörelsen. En central poäng: Det finns inget "men" efter rätten att inte bli våldtagen, skriver Mårten Schultz och konstaterar att han "ogillar vartenda ord" i ett citat från Lena Andersson.

Läs mer om Sexbrottsanklagelserna efter #metoo
Lena Andersson har i en ledartext ifrågasatt domen mot ”Kulturprofilen”.
Lena Andersson har i en ledartext ifrågasatt domen mot ”Kulturprofilen”. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Den första fällande domen efter uppropet var inte ett övergrepp som exponerades genom kampanjen utan ett ansvar för en av de kvinnor som berättat om ett övergrepp. Redan i februari hade Södertörns tingsrätt hunnit pröva det första och (mig veterligen ännu den enda) förtalsfallet med koppling till Metoo.

Lena Andersson har i en ledartext ifrågasatt domen mot ”Kulturprofilen”.

Foto: Fredrik Sandberg/TT Bild 1 av 7

Södertörns tingsrätt

Foto: Maja Suslin/TT Bild 2 av 7

Personerna i badtunnan är inte de utpekade i texten.

Foto: Åsa Westerlund Bild 3 av 7

Cissi Wallin.

Foto: Björn Lindahl Bild 4 av 7

Jean-Claude Arnault.

Foto: Jonas Ekströmer/TT Bild 5 av 7
Foto: Therese Jahnson Bild 6 av 7

Lena Andersson.

Foto: Staffan Löwstedt Bild 7 av 7
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X