Annons
X
Annons
X

Lång väntan trots livshotande diagnos

Medicin hjälper inte mot borderline och den ångest den medför. Men det finns bra psykologiska behandlingar. Tyvärr är det inte tillräckligt många som kan få de långa behandlingarna. Men flera korta är på väg.

(uppdaterad)
Tvära känslokast
”Ibland kommer folk till oss som har varit i psykiatrin länge men inte fått rätt hjälp. Varför har någon fått vänta i åtta år? Det gör mig sorgsen, men det har blivit bättre”, säger Martina Wolf Arehult som är chef för DBT-enheten vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.
”Ibland kommer folk till oss som har varit i psykiatrin länge men inte fått rätt hjälp. Varför har någon fått vänta i åtta år? Det gör mig sorgsen, men det har blivit bättre”, säger Martina Wolf Arehult som är chef för DBT-enheten vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Foto: Daniella Backlund

Tvära känslokast | Del 4

Ny hjärnforskning kan förklara varför känsloregleringen vid borderline personlighetssyndrom inte fungerar. Detta minskar förhoppningsvis stigmat, men det hjälper inte patienterna som lider här och nu. Två av tre med diagnosen skadar sig själva för att mota ångest och oro. Många står utan den vård som skulle kunna ge dem ett drägligare liv.

År 2011 kom boken ”Slutstation rättspsyk” som skildrade livet för dem som skadar sig så svårt att de flyttas till rättspsykiatrin för att vårdas, sida vid sida med brottslingar, eftersom van-liga psykiatriska avdelningar inte har klarat att hjälpa dem.

Samma år startades Nationella självskadeprojektet, vars syfte är att utveckla insatserna för att minska självskadebeteende bland unga. Förebyggande program har introducerats och vårdpersonal har utbildats i en ny kortare terapi som ska kunna hjälpa fler framöver. Men några specialenheter inom psykiatrin, som kan vara ett bättre alternativ än rättspsykiatrin, finns ännu inte. Ing-Marie Wieselgren, nationell samordnare på Sveriges kommuner och landsting, intygar dock att specialenheter är på gång. Tre landsting har visat intresse. Förhandlingar förs.

Annons
X

**Alla som skadar sig **själva har inte en borderlinediagnos, men sannolikt problem med känsloregleringen. Det finns ingen medicinsk behandling som specifikt hjälper, men det finns psykologiska metoder som visat goda resultat. Mest utbredd och beprövad är DBT, dialektisk beteendeterapi. En något nyare behandlingsform är MBT, mentaliseringsbaserad terapi. Båda dessa är långa behandlingar på mellan ett och två år. Bara patienter i störst behov kan få dem.

Men efter den dystra inledningen om de patienter som ibland kallats ”psykiatrins svåraste” är det inte utan att man blir överraskad när både chefen för DBT-teamet vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och överläkaren som är chef för borderline-enheten vid Karolinska sjukhuset i Huddinge spontant uttrycker tacksamhet att få jobba just med borderlinepatienter.

– Det är en så rolig grupp människor att jobba med. Det finns så mycket normalitet, sundhet och resurser bland dem, säger Martina Wolf Arehult i Uppsala.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Hon nämner glädjen i att få mejl från gamla patienter som berättar att de klarat sig igenom studier och är färdiga socionomer, jurister, sjuksköterskor. Behandlingen har hjälpt ett antal emotionellt instabila personer, många av dem Uppsalastudenter, till en fungerande vardag trots känslostormarna.

    Peder Björling, överläkare på borderline-enheten i Huddinge. Foto: Nina Strandberg

    Från överläkaren i psykiatri i Huddinge hörs samma entusiasm.

    – Jag har världens roligaste jobb. Våra patienter är mer än sina symtom. De är också trevliga, kreativa, dynamiska människor, säger Peder Björling.

    Båda talar varmt om sina respektive terapiintriktningar, DBT och MBT, som har många likheter men också olika utgångspunkter.
    DBT, dialektisk beteendeterapi, innebär ett synsätt som handlar om både acceptans och förändring, om att se sig själv och andra ur olika perspektiv, att bekräfta sig själv och andra.

    – Vissa har fördomen att DBT bara handlar om att sluta självskada. Men terapin är mycket mer omfattande än så, förklarar Martina Wolf Arehult.

    I orienteringsfasen ska patienten lära känna terapeuten och sätta ett personligt mål. Det handlar om att hitta vad som är viktigt
    i livet och styra mot det.

    – Vissa har en tydlig målbild, några har en identitetsstörning och ingen riktig känsla för vem man är. Då kan det bli målet att ta reda på det.

    Varje dag fyller patienten i ett kort med frågor som: Hur starkt suicidal var jag? Har jag självskadat? Vilka känslor hade jag? Detta inleder sessionen och styr vad man gör i individualterapin.
    En gång i veckan är det även färdighetsträning i grupp. Det kan handla till exempel om strategier för att vara mindre sårbar och om konsten att hantera svåra situationer, ilska eller ledsenhet.
    Allra viktigast är relationen mellan patient och terapeut. En del har kanske levt isolerat för att alla relationer har rämnat.

    – Då kan alliansen med terapeuten vara den enda relation man har, säger Martina Wolf Arehult.

    Personer med borderline har klart lägre tillit än andra.

    **Peder Björling, överläkare **på borderline-enheten i Huddinge, är också övertygad om att en tillitsfull relation är central för att behandlingen ska fungera.

    – Personer med borderline har klart lägre tillit än andra och detta påverkar inte bara relationerna utan även förmågan att lära nytt och lära om.

    En behandling i mentaliseringsbaserad terapi utgår ifrån teorin om mentalisering. En bristande mentaliseringsförmåga gör det både svårt att tolka andra människors känslomässiga signaler och att förstå eller reglera de egna känslorna. Det är också vanligt att borderlinepatienter har en sviktande självbild.

    – Om mentaliseringsförmågan fungerar som den ska kan man stå lite utanför sina växlande känslor. Man inser att den lugna, den glada och den arga och den rädda är samma person. Då blir det lättare att stå ut med dem och att agera på ett sätt som hjälper en.
    Har man en osäker identitetskänsla blir man lättare offer för sina känslor.

    Det är i de första anknytnings-relationerna som individens förmåga att mentalisera grundläggs. Här kan utvecklingen gå fel. Som tur är så kan mentaliseringsförmågan förbättrats senare i livet.

    – I MBT undviker terapeuten att inta en expertroll. Både i individual- och gruppterapi utgår terapeuterna ofta från det som är aktuellt och känslomässigt laddat för patienten. Även i MBT ligger fokus på att öka förmågan att reglera sina känslor.

    Hanna Sahlin och Johan Bjureberg, ERGT-terapeuterna. Foto: Anna Collsiöö

    Den nyaste formen av behandling för patienter med emotionell instabilitet är ERGT, Emotion Regulation Group Therapy.
    Johan Bjureberg och Hanna Sahlin är båda psykologer och doktorander på Karolinska institutet. De har översatt manualen
    i ERGT, en behandling som är specifikt inriktad mot självskadeproblematik. Behandlingen är en 14 veckor lång gruppterapi med 5–7 deltagare och två special-utbildade terapeuter.

    – Till vissa delar liknar den DBT, men den har ännu mer fokus på känsloreglering och acceptans, säger Johan Bjureberg.
    Budskapet är att patienterna ska känna vad de känner, men fokusera på att styra beteendet som följer av känslan så att det inte blir destruktivt.

    – I ERGT finns en uttalad acceptans kring att vara känslomässigt intensiv, säger Hanna Sahlin.

    Behandlingsmöjligheterna för alla som lider av emotionell instabilitet ökar, men fortfarande är det många som måste vänta alldeles för länge innan de blir väl bemötta och får rätt vård.

    Mentalisering – läs tidigare serie på Idagsidan

    Annons

    ”Ibland kommer folk till oss som har varit i psykiatrin länge men inte fått rätt hjälp. Varför har någon fått vänta i åtta år? Det gör mig sorgsen, men det har blivit bättre”, säger Martina Wolf Arehult som är chef för DBT-enheten vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

    Foto: Daniella Backlund Bild 1 av 4

    ”Ibland kommer folk till oss som har varit i psykiatrin länge men inte fått rätt hjälp. Varför har någon fått vänta i åtta år? Det gör mig sorgsen, men det har blivit bättre”, säger Martina Wolf Arehult som är chef för DBT-enheten vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

    Foto: Daniella Backlund Bild 2 av 4

    Peder Björling, överläkare på borderline-enheten i Huddinge.

    Foto: Nina Strandberg Bild 3 av 4

    Hanna Sahlin och Johan Bjureberg, ERGT-terapeuterna.

    Foto: Anna Collsiöö Bild 4 av 4
    Annons
    X
    Annons
    X