Annons

Thomas Steinfeld:Det dunkelt sagda är inte alltid det dunkelt tänkta

Georg Wilhelm Friedrich Hegel föddes för exakt 250 år sedan, den 27 augusti 1770. Porträtt av Jakob Schlesinger.
Georg Wilhelm Friedrich Hegel föddes för exakt 250 år sedan, den 27 augusti 1770. Porträtt av Jakob Schlesinger. Foto: TT

Hans inflytande har varit enormt, men idag är Hegel kanske framför allt känd som en på gränsen till ogenomtränglig filosof. Den som gör ett ärligt försök med ”Andens fenomenologi” upptäcker dock att den inte bara är läsbar utan även ger viktiga nycklar till vetenskapens pågående identitetskris.

Under strecket
Publicerad

Det fanns en tid när den tyske filosofen Georg Wilhelm Friedrich Hegels verk lästes flitigt även i Sverige, men det var för länge sedan. Det var kring mitten av 1800-talet, när Johan Jacob Borelius, författaren till skriften ”I hvad afseende är Hegel pantheist?” (1851), härskade över teologin i Lund, när Fredrik Georg Afzelius översatte en tysk ”Populär framställning av Hegelska philosophien” i form av ett långt brev till ”ett fruntimmer” (1843), och när latinaren (och hegelianen) Paulus Genberg blev utnämnd till biskop i Kalmar stift utan att vara prästvigd (1852). 

Idag snubblar man sällan över hans spår, knappast ens på filosofiska institutioner. Och om han nämns, så låter det inte särskilt inbjudande: ”Hegels 'Andens fenomenologi' är ett mycket svårläst verk, ett av de svåraste bland filosofihistoriens stora klassiker”, heter det i en kursbeskrivning från Stockholms universitet från hösten 2018. Det tycks inte ens hjälpa att den omnämnda boken till och med finns på svenska, i en relativt ny och noggrann översättning från 2008. 

Annons
Annons
Annons