Annons
X
Annons
X

Det är varje barns rätt att inte bli diskriminerad

Alltför många barn och unga i Sverige i dag upplever diskriminering och rasism. Det är regeringens ansvar att skapa förutsättningar för att vi som samhälle ska kunna leva upp till barnkonventionens krav. Men insatserna är för svaga och trenden har inte vänt, skriver Inger Ashing, Rädda Barnen.

Registreringen av barn är en kränkning som strider mot barnkonventionens artikel 2 om likabehandling och icke-diskriminering, skriver Inger Ashing. Bilden är från Roma kulturklass på Nytorpsskolan i Stockholm.
Registreringen av barn är en kränkning som strider mot barnkonventionens artikel 2 om likabehandling och icke-diskriminering, skriver Inger Ashing. Bilden är från Roma kulturklass på Nytorpsskolan i Stockholm. Foto: TOR JOHNSSON

BRÄNNPUNKT | REGISTRERING AV ROMER

Hur påverkar det ett barn som registrerats hos polisen innan det ens finns en misstanke om ett brott?
Inger Ashing

Polisens registrering av romer är chockerande på många sätt. Den andas en svunnen tid när människor registrerades och förföljdes på grund av sin sexuella läggning, sin etnicitet, sina politiska åsikter eller sin tro. Och den är samtidigt en bekräftelse på den diskriminering och rasism som alltför många barn och unga i Sverige i dag upplever. En diskriminering som hotar den grundläggande tilliten till samhället och som leder till att unga människor begränsas i sin tro på sig själva och sin framtid.

I en rapport från Ungdomsstyrelsen (2009) om unga romers situation, beskriver romska ungdomar diskriminering som något ständigt närvarande i vardagen, och att de kan känna sig tvingade att dölja sin romska identitet. Samma signal får vi i Barnombudsmannens rapport ”De vill att jag ska vara osynlig” (2005) där romska barn och ungdomar i Göteborg och Malmö intervjuas. De beskriver bland annat att de ofta möter diskriminering och fördomar i det svenska samhället, exempelvis av butikspersonal i affärer eller av skolpersonalen.

Annons
X

Hur påverkar det ett barn att registreras hos polisen innan det ens finns en misstanke om ett brott? Hur går det för ett barn som känner en stor ovisshet och i värsta fall maktlöshet över sin framtid? En framtid som många gånger redan dömts ut av de fördomar och föreställningar som finns om ens bakgrund av vuxna som har som mål i teorin att ge samma förutsättningar till alla barn.

Den bild som de romska ungdomarna ger av diskriminering från både individer och institutioner i det svenska samhället är tydligt kopplad till den bild som barn och unga i socialt och ekonomiskt utsatta områden beskriver för oss på Rädda Barnen. Barn och unga berättar om hur skolpersonalen inte bemöter dem som kompetenta samhällsmedborgare utan mer som behövande barn, de beskriver den frustration som uppstår när deras kultur eller föräldrars ursprung diskuteras som ett samhällsproblem i medierna. Vi möter unga människor som uppmanas att satsa på lågstatusyrken för att snabbt komma i arbete, som om de ändå inte har möjlighet att växa och utvecklas vidare i det svenska samhället. Vi möter alltför många barn och unga som säger ”ähh jag är ändå bara invandrare, jag kommer ändå inte få jobb”.

Detta är en indikation på att barnen har internaliserat den diskriminering som finns i samhället. Konsekvensen kan bli utanförskap och social oro. I värsta fall leder det till skolmisslyckanden och förlorade chanser att utvecklas till sin fulla potential.

Barnfattigdom och utanförskap handlar inte bara om hur mycket pengar familjen har i plånboken. Minst lika ofta handlar det om att inte ha egenmakt att förändra sina livsvillkor på lika grund som andra barn. Känslan av hopplöshet formas utifrån att många barn och ungdomar med romsk bakgrund eller boende i socioekonomiskt utsatta områden har föräldrar som är arbetslösa, att de dagligen läser tidningar med negativa rubriker om deras ursprung, område eller den skola som de går i. Att specifika grupper hela tiden diskuteras som ett problem av majoritetssamhället är ännu ett exempel på att diskriminering och rasism inte alltid handlar om det direkta mötet av rasism; många gånger är debatten av andra om en själv, ens föräldrar, ens område och ens kultur en mycket värre form av rasism.

Polisen i Skåne ger ett mycket konkret och handfast uttryck för den diskriminering som unga människor upplever i Sverige i dag, baserat på hur de ser ut eller var deras föräldrar är födda. Detta är oacceptabelt, men upphör inte med att polisen får ordning på sin verksamhet och börjar följa lagen. Det behövs insatser på alla nivåer för att möta rasistiska värderingar men också för att återupprätta förtroendet för samhällets institutioner. Annars riskerar den 500-åriga förföljelsen av romer att förlängas ytterligare och omfatta nära nog alla barn och unga med en bakgrund som bryter mot den svenska normen.

Registreringen av barn är en kränkning som strider mot barnkonventionens artikel 2 om likabehandling och icke-diskriminering. Inget barn ska diskrimineras utifrån ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationellt, etniskt eller socialt ursprung, egendom, funktionsnedsättning, börd eller ställning i övrigt. Det är regeringens ansvar att skapa förutsättningar för att vi som samhälle ska kunna leva upp till barnkonventionens krav. Insatserna är för svaga och trenden har inte vänt. Det är varje barns rätt att inte bli diskriminerad men också varje barns rätt att drömma stort om sin framtid. Vi lägger tillsammans grunden för dessa drömmar.

INGER ASHING

ordförande för Rädda Barnen

Registreringen av romer fördöms svd.se
Annons
Annons
X

Registreringen av barn är en kränkning som strider mot barnkonventionens artikel 2 om likabehandling och icke-diskriminering, skriver Inger Ashing. Bilden är från Roma kulturklass på Nytorpsskolan i Stockholm.

Foto: TOR JOHNSSON Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X