X
Annons
X
Recension

Klassisk och modern nöjesmatematik Det är roligt att ha problem

Räkna med sena kvällar om du fastnar i Paul Vaderlinds nöjesmatematiska värld. Hans matematiska klurigheter med krigarkungar, flygresor och förrymda slavar ger ofta bakvägen kulturella speglingar av tid och plats där de uppstod.

Härom kvällen satt jag uppe till fram på småtimmarna och flyttade runt en springare på ett i övrigt tomt schackbräde. Jag försökte få den att på 64 drag besöka alla rutor på brädet och i sista draget komma tillbaka till startrutan igen.
Det gick inte. Jag gav upp och tvingades tjuvkika på den vackra lösning som upptecknats av den store schackspelaren al-Adli ar-Rumi, verksam i 800-talets Bagdad. Ett konstigt sätt att fördriva tiden kanske, men så kan det gå när man läser Paul Vaderlinds nya bok Klassisk och modern nöjesmatematik.

Den innehåller sammanlagt 147 matematiska problem, åtföljda inte bara av förklaringar och lösningar utan också av spännande kulturhistoriska notiser fulla av fakta och roliga utvikningar.
Matematikern Paul Vaderlind har givit ut en rad böcker om nöjesmatematik. Hans nya bok är ett slags
fortsättning och utvidgning av ”Klassisk nöjesmatematik”, som utkom för två år sedan.
I höst har han dessutom blivit känd som mannen som introducerade sudoku i Sverige, och Svenska Dagbladets läsare har mött honom i rollen som lärare i tidningens sudokuskola.
Nöjesmatematik är långt ifrån något nytt påfund. Människan har i alla tider och alla kulturer pysslat med matematiska problem som ren underhållning och utan krav på praktisk tillämpning. Det äldsta exemplet i den här samlingen är så gammalt som 3 600 år och återfinns på en babylonisk lertavla - det handlar om att räkna ut vikten på en sten och låter som om det lika gärna kunde ha formulerats i går.

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X