Annons

Nicklas Berild Lundblad:Det är dags att ta internet på allvar

I dag är det 40 år sedan två datorer första gången kommunicerade med varandra över ett nätverk. Om vi inte förstår internets revolutionära betydelse kommer vi att misslyckas i våra försök att bygga upp en väl­avvägd reglering av nätverkssamhället.

Publicerad

Hur ska politiken hantera den nya tekniken? Det är den fråga som legat under ytan på den debatt vi haft den senaste tiden om signalspaning, upphovsrätt, personlig integritet och transparens i den offentliga förvaltningen. Ofta förvandlas denna fråga till en fråga om lagstiftning och utformning av rättsregler som kan användas för att förstärka eller rädda ett status quo som olika särintressen investerat både prestige och pengar i. Dessa försök att sminka liket är sällan imponerande och de är naturligtvis inte heller uthålliga. Det finns inget exempel på ett samhälle som inte förändrats med den tekniska utvecklingen. Det betyder inte att en viss given teknisk utveckling med nödvändighet kommer att medföra en viss given lagstiftning – det är en åsikt som knappast någon utom en ordentligt lomhörd teknisk determinist kan försvara.

Framväxten av en ny sorts maktrelationer blir allt tydligare och politikens institutioner förändras snabbt. Både föremålet för och innehållet i det sociala kontraktet genomgår en snabb förvandling. Det finns, observerar
David G Post i
In Search of Jefferson’s Moose: Notes on the State of Cyberspace (Oxford University Press, 264 s) två sätt att se på denna utveckling. Antingen kan vi anse att det som nu sker är unikt och att vi måste orka med att gå igenom och ifrågasätta våra antaganden om samhället på nytt, eller så kan vi förneka att det sker någonting nytt här över huvud taget. Som det är nu associerar vi den första hållningen med informationssamhällets ungdom – vissa skulle kanske säga infantilitet – och med namn som John Perry Barlow och Hakim Bey. Det finns få som oreserverat skulle ansluta sig till den gruppen.

Annons
Annons
Annons