Annons
X
Annons
X

”Det är dags att sluta svartmåla alla kostråd”

Det är extremt få människor som följer de officiella kostråden, skriver Jacob Gudiol.
Det är extremt få människor som följer de officiella kostråden, skriver Jacob Gudiol. Foto: COLOURBOX

De senaste veckorna har det publicerats flera debattartiklar och krönikor om svenskarnas kostvanor. Olika personer som förespråkar vitt skilda dieter har uttalat sig om hur fel allting är idag och samtidigt har de berättat lite om hur bra deras lösning är. De som har fått stå i skottgluggen för mycket av kritiken är Livsmedelsverket och andra statliga organisationer.

Jag håller med i det mesta som har skrivits om svenskens kostvanor idag och hur dåliga de är. Det äts för mycket tillsatt socker, pizza, snabbmat, pulvermos och så vidare. Jag skrev även en krönika i SvD för några månader sen med titeln ”Idag är det normalt att leva ohälsosamt” där jag tar upp att om du vill leva hälsosamt idag kan du helt enkelt inte leva som alla andra, du måste vara beredd att sticka ut från normen när det gäller vad du väljer att äta men också hur mycket du rör på dig i form av motion och träning.

Där finns däremot en sak som är gemensam för de flesta av de tidigare krönikorna som jag inte alls håller med om och det är vem som är boven i dramat. Att peka ut Livsmedelsverket och deras kostråd som huvudorsaken till att många människor idag är feta är helt enkelt fel. Problemet med det här narrativet är att människor idag inte följer kostråden.

Annons
X

Det viktiga är att få människor att sluta äta maten som vi alla vet inte är bra för oss, den uppenbara skitmaten.

Hur människor i Västvärlden och Sverige äter

Det finns tyvärr inte så bra data publicerad på hur bra svenskarna följer kostråden. Det land med bäst tillgänglig data är USA där du själv kan ladda ner hela databasen så vi börjar med att titta på det stora landet i väst (2). I USA får:

Stäng

SvD VIN & MAT:s NYHETSBREV – vintips och recept direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    • Drygt 80 procent av befolkningen inte i sig tillräckligt med frukt

    • Drygt 90 procent får inte i sig tillräckligt med grönsaker

    • 99 procent får inte i sig tillräckligt med fullkorn

    • 80 procent för i sig för lite flytande fett

    • 95 procent för i sig för mycket fast fett

    • 77 procent får i sig för mycket tillsatt socker

    Som du kan se är det inte många som följer råden. Om du går igenom databasen och försöker hitta någon som följer alla råden samtidigt så blir resultatet att ingen följer dem. Ja, du läste rätt: jag skrev ingen. Mängden utfrågade personer var över 15 000 och ingen följde alla de huvudsakliga kostråden (3). Om du halverade kraven så till exempel 500 gram frukt och grönt blir 250 gram så är det fortfarande endast 1 procent som når upp till rätt nivåer. De resterande 99 procent av befolkningen var alltså inte ens halvvägs att nå de gällande kostrekommendationerna.

    Att veta hur det är i USA kanske är intressant men vi i Sverige är som du säkert redan kan ana dig till inte lika extrema med vår kost. Vi har en hel del gemensamt och precis som i alla andra västerländska länder ökar även övervikten och kostrelaterad ohälsa i Sverige men vi är inte i klass med USA. Hur ser det då ut i Sverige? Som jag redan berättat finns inte lika bra data tillgänglig för allmänheten men vi har en stor undersökning som kallas för Riksmaten som publicerades för något år sen (4). Ur den kan du bland annat utläsa att:

    • 83 procent får i sig för lite frukt och grönt

    • 70 procent äter för lite fisk

    • 88 procent äter för lite fullkorn

    • 70 procent äter för lite fiber

    • 70 procent äter för mycket salt

    • Sötsaker likt godis, läsk och snacks bidrar i genomsnitt med 15 procent av kalorierna

    • 40 procent får i sig för mycket tillsatt socker varje dag

    • Unga har sämre matvanor än äldre

    Som du kan se är det mycket gemensamt med USA men siffrorna kan väl sägas vara dåliga istället för usla. Informationen här ovanför är troligen lite för positiv med då det var stort bortfall i Riksmaten och bortfallet var störst bland dem med sämre utbildning. Det är en grupp som man vet sen tidigare tenderar att äta sämre än genomsnittet. Det här är också egenrapporterad data och när du frågar folk vad de äter kommer de att få allting att låta bättre än vad det verkligen är.

    Här under har du ett par exempel på trender i svenskens kost över tid som tydligt visar att svensken istället för att bli bättre på att följa kostråden istället försämrat sina kostvanor markant de senaste 50 åren (5). Det går alltså inte att säga att människor idag är, eller blir, överviktiga på grund av att de följer dagens kostråd. Den genomsnittlige svensken är nämligen väldigt långt ifrån att följa dem.

    Men nyckelhålsmärkningen då?

    Livsmedelsverket arbetar inte bara med kostråden och ett av deras andra projekt, nyckelhålsmärkningen, är något som väldigt ofta får ta emot mycket kritik. Huvudkritiken brukar vara att smaksatta och sockrade mejeriprodukter får vara nyckelhålsmärkt. Jag har också personligen väldigt svårt att förstå hur den sockrade yoghurten kan få vara nyckelhålsmärkt men gör den verkligen folk feta? De huvudsakliga källorna till tillsatt socker i Sverige idag är sötade drycker (läsk, energidryck, sportdryck, kaffe latte och så vidare), bullar, kakor, tårtor samt godis och choklad (4). Det är alltså inte de nyckelhålsmärkta produkterna som ställer till det.

    Visst kan du klaga på nyckelhålsmärkningen dess kriterier för vad som får märkas. Precis som du faktiskt också kan beklaga dig över att du inte tycker kostråden är bra. Men försöker du ge dem skulden för dagens övervikt har du ingen bra grund att stå på.

    Vem ger oss då våra kostråd?

    Om människor inte äter enligt dagens kostråd kan man fråga sig vilka råd de följer istället. Svaret på den frågan är att människor allt som oftast väljer det som är godast och sen struntar de i vad som är nyttigt eller följer några kostråd. Men om de samtidigt som de äter något gott kan få intala sig själva att de också äter något nyttigt så är det super. Det är här den största informatören om kost kommer in i bilden, vår livsmedelsindustri.

    Återigen blir det först lite siffror från USA då den data som finns för Sverige lämnar en del att önska. Varje år spenderar livsmedelsindustrin där 29 000 000 000 kr på marknadsföring (6). Bara riktat mot barn och ungdomar lägger man 12 000 000 000 kr (7). Motsvarigheten till livsmedelsverket roll att förmedla kostråd här i Sverige heter i USA Center for Nutrition Policy and Promotion och deras årliga budget är omkring 50 000 000 kr. För varje krona som läggs från officiella håll för att förmedla kostråden lägger alltså industrin 600 kronor. Vilket budskap tror du når fram bäst? Vem såg till exempel till att fredagsmyset blev en etablerad term i Sverige och vem är det som inverkat på vår syn kring vilken mat som oftast tillhör den ”höjdpunkten”?

    Den genomsnittliga svensken konsumerar media med reklam ungefär 6 timmar per dag (8). Det är därifrån vi får veta vad som ”borde” ätas. Eller framför allt är det där vi ständigt blir lockade att köpa saker som vi vet egentligen inte är bra för vår hälsa Livsmedelsföretagen gillar som sagt också att få oss att tro att vi äter något nyttigt. I en studie, från USA återigen, tittade man på produkter som marknadsfördes med att innehålla mycket fullkorn. Det här stod givetvis på framsidan av förpackningen så det var tydligt för konsumenten. När forskarna väl läste innehållsförteckningen så visade det sig däremot att produkterna med mer fullkorn överlag innehöll mer socker och kalorier än produkterna med mindre fullkorn (9). Ett gott råd att följa när du handlar mat är att om en förpackning försöker övertyga dig om att det du köper är nyttigt så är det troligen inte det.

    Det är inte svårt att äta bättre än de flesta gör idag

    En viktig slutsats från allt det jag tagit upp här förutom att det inte direkt går att säga att folk blir tjocka idag på grund av dagens kostråd är att det inte är särskilt svårt att äta bättre än vad människor gör idag.

    Att det verkligen är så har visats i många studier. Det verkar i princip inte spela någon roll alls vad du säger till folk att börja äta, så länge du minskar på all den uppenbara skitmaten går de ner i vikt (10). Det kan vara lågfettdieter, lågkolhydratdieter, högproteindieter, vegankost, vegetarisk kost eller något annat. Resultatet blir alltid en viktförbättring och förbättringar i hälsovärden.

    Den här effekten håller dock bara i sig på kort sikt. För precis som att i princip alla dieter fungerar för att få folk att gå ner i vikt så fungerar ingen diet på lång sikt för att få folk att gå ner i vikt. Den huvudsakliga orsaken till detta är för att folk inte följer sina dieter. De börjar återigen äta som alla andra.

    Det här är viktigt att känna till då det är något som missbrukas av vissa dietgrupper när de ska förespråka sin diet. Veganer och vegetarianer brukar till exempel gilla att lyfta fram epidemiologiska studier som visar att vegetarianer tenderar att vara smalare och ha bättre hälsovärden än alla andra. Som du vet nu säger detta ingenting om huruvida en vegetarisk kost är bäst eller inte. Den säger bara att en vegetarisk diet är bättre än det som folk äter nu, vilket som sagt inte direkt är något bedrift.

    Om en person verkligen skulle följa dagens kostråd finns det även gott om bevis för att den kosten är mycket bättre än den folk vanligen äter idag. Till exempel publicerades nyligen en stor översiktsartikel där resultatet visade att för varje punkt av sju huvudsakliga kostråd från WHO (de har mycket gemensamt med de svenska kostråden) som en person över 60 år i Europa eller USA följer ökar medellivslängden med 2 år (1).

    Vilken diet är då den bästa om den verkligen följs? Svaret på den frågan är att ingen säkert vet. Veganerna förespråkar sin diet, LCHF:arna sin, Livsmedelsverket har de nordiska näringsrekommendationerna som påminner om medelhavsdieten, paleo har sin diet och så vidare. Tittar du historiskt på det hela så finns det kulturer som verka ha mått väl med ganska vitt skilda dieter, så troligen fungerar flera olika dieter väldigt bra.

    Oavsett vad du tror verkligen är den bästa dieten så är det inte det som är det viktiga. Det viktiga är att få människor att sluta äta maten som vi alla vet inte är bra för oss, den uppenbara skitmaten. Det är med andra ord dags att sluta försöka svartmåla alla kostråd och dieter som du inte tycker är bäst. Det ger bara förvirring och flyttar fokus från det som är viktigt: att få människor att börja förändra sin kost från usel till bra.

    Referenser

    1. Jankovic N et al. Adherence to a Healthy Diet According to the World Health Organization Guidelines and All-Cause Mortality in Elderly Adults From Europe and the United States. Am J Epidemiol. 2014 Oct 15. pii: kwu229.
    2. Krebs-Smith SM et al. Americans do not meet federal dietary recommendations. J Nutr. 2010 Oct;140(10):1832-8.
    3. http://nutsci.org/2014/06/13/no-dietary-guidelines-are-not-making-us-sick/
    4. http://www.slv.se/upload/dokument/rapporter/mat_naring/2012/riksmaten_2010_2011.pdf
    5. http://tranastyrka.se/ater-vi-en-storre-andel-kolhydrater-idag-an-forr
    6. http://www.rwjf.org/en/research-publications/find-rwjf-research/2010/11/fast-food-facts.html
    7. http://www.ftc.gov/reports/review-food-marketing-children-adolescents-follow-report
    8. http://nordicom.gu.se/sv/mediefakta/tema-rapporter-och-presentationer
    9. Mozaffarian RS et al. Identifying whole grain foods: a comparison of different approaches for selecting more healthful whole grain products. Public Health Nutr. 2013 Dec;16(12):2255-64.
    10. Johnston BC et al. Comparison of weight loss among named diet programs in overweight and obese adults: a meta-analysis. JAMA. 2014 Sep 3;312(9):923-33.
    Annons
    Annons
    X

    Det är extremt få människor som följer de officiella kostråden, skriver Jacob Gudiol.

    Foto: COLOURBOX Bild 1 av 1
    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X