Annons
X
Annons
X

Ivar Arpi: Det är dags att sluta reformera skolan

Skolnostalgi är lite som lumparnostalgi – man glömmer lätt det tråkiga och jobbiga. Men kanske var det ändå lite bättre förr. För resultaten i svenska skolor har fortsatt att sjunka under 2000-talet. Ingen vet exakt vad det beror på. Men alla riksdagspartierna har, trots ovissheten, nya reformpaket på gång. Det gäller att visa handlingskraft om man ska få de bekymrade väljarnas förtroende.

Moderaternas förslag, som presenterades av Tomas Tobé och Anders Borg igår, innehåller bland annat fler speciallärare, mer matematik, och även obligatorisk sommarskola. Detta för elever som riskerar att inte nå målen.

Bra förslag på det stora hela, och välkomna justeringar, som dock kräver att staten skjuter till ungefär fem miljarder. Att lova mer resurser till skolan är en vinnarfråga. Men Moderaterna vill även att betyg ska ges redan från tredje klass.

Annons
X

Om det är något som förtjänar ett nostalgiskt skimmer är det den självständighet och status som lärare tidigare hade i Sverige. I det lätt uttjatade exemplet Finland toppar eleverna samma Pisa-mätningar som svenska skolever sjunker i. Hur kommer det sig?

Jo, de har aldrig drabbats av den reformsjuka som svenska skolpolitiker verkar lida kroniskt av. Finlands skolor är så bra för att de aldrig har reformerats. De har struntat i kvantifierbara mål, nationella prov och standardrutiner. Lärarna åtnjuter stor självständighet att själva lägga upp sin undervisning.

Så var det även i Sverige förr. Likvärdigheten kan dock inte kontrolleras lika bra när det är så. Det är en avvägning.

I höstas var första gången som sjätteklassare fick betyg. Det är lätt att hålla med Annica Eclund, Kristdemokraternas skolpolitiska talesperson, som vill utvärdera resultatet av det först, innan man börjar betygsätta tredjeklassarna:

– Vi måste ge skolan arbetsro och låta reformer få effekt först innan vi jagar på med nya, säger hon till TT.

Skolan har genomgått en mängd genomgripande förändringar på kort tid. Resultatet har varit att tiden som kan läggas på faktisk undervisning – lärarnas egentliga yrkesroll – har minskat.

Enligt en undersökning från Lärarförbundet har 90 procent av grundskollärarna knappt tid att förbereda sina lektioner. Så låt reformerna framöver handla främst om det, och lägg skolrevolutionen åt sidan.

Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X