Annons

Det är dags att påminna om Herbert Felix insats

Publicerad

Dagens nyval i Österrike – med helt oberäknelig utgång – leder tankarna till mitt sista möte med Bruno Kreisky, den ende politiker i det moderna Österrike som vunnit en internationell statsmans respekt. Dessutom hade han som flykting i Sverige under krigsåren blivit mycket svensk och ­
be­härskade vårt språk bättre än många av oss.
Bruno Kreisky som var försvagad av krånglande njurar hade lagt sig till med helskägg och i sin lilla hopkrupna gestalt liknade han en gammal vis ­rabbin. Han ställde vänligt upp för intervjun trots att han djupt ogillade ämnet: Kurt Waldheim. Den förre generalsekreteraren i FN (1972–82) var på väg att väljas till president i Österrike under slagordet ”en man världen litar på” samtidigt som det kröp fram hur han förskönat sin självbiografi och glömt bort sina år som nazistisk officer. Den tragi­komiska skandalen fällde obehagliga skuggor över Kreisky som ­faktiskt som Österrikes förbundskansler föreslagit Waldheim till FN-uppdraget.
Bruno Kreisky bedyrade att han varit ovetande om Waldheims ­förflutna och blev efter hand ­ganska sur under intervjun. Efteråt påminde jag ­honom om något som omedelbart vände stämningen: ­Hotell Falsterbohus. Där hade jag haft sommarjobb i receptionen som gymnasist under tidigt 1960-tal och där träffade jag dagligen det sommargästande herrskapet Kreisky.
–‑Vera, Vera, ropade Bruno Kreisky. Kom! Herr Gustavsson har arbetat på Falsterbohus.
Samtalet övergick till Falsterbo, Eslöv, Stehag och Felix. Kusinen Herbert Felix, som bodde
i Stehag, var närmast som en bror för Bruno Kreisky och ödet ville att Skåne blev mötesplatsen för ­dessa båda judiska överlevare. Så kom Mellan­europa till Mellanskåne.

I tider då Sverigedemokraterna tredubblar sina röster i Eslöv och når 12 procent av väljarkåren finns här uppenbarligen ett akut behov av pedagogisk folkbildning. Till att börja med rekommenderar jag den med rätta lovprisade ”Konservkungen” av kollegan Per T Ohlsson. Genom Herbert Felix personliga öde som flykting och företagare ger ­boken en levande bild av det sena 1900-talet,
i Mellaneuropa och i Mellanskåne. Den kan till och med läsas som en fängslande detektivroman.
De styrande i Eslöv med omnejd borde försöka dra nytta av det nyväckta intresset kring Herbert Felix och dra igång initiativ som bemöter den framväxande främlingsfientligheten.

Annons
Annons
Annons
Annons