Annons
Recension

GocciaDesignad italienare överraskar

Under strecket
Publicerad

Etablissemangen har passerat revy i hörnlokalen vid korsningen Hamngatan–Kungsträdgårdsgatan de
senaste åren. Hur det kommer sig att det urbana panoramat mot Kungsträdgården, Hamngatan och Norrmalmstorg kommit att få öknamnet ”Död mans hörn” är svårt att verkligen sätta fingret på.
Huruvida den före detta dansaren tillika kändiskrögaren Emilio Ingrosso gick till botten med dessa frågeställningar innan han tog över krogen vet vi inte. Men att han är säker i förvissningen om att kunna vända utvecklingen vågar vi däremot gissa. Den strängt konceptuella interiören, med specialdesignade glasväggar, helitalienskt möblemang och en 70–talsinspirerad färgskala är överväldigande. Den lägger också ribban högt. För det som serveras på tallrikarna från Milano måste ju vara i linje med helheten, annars riskerar alltsammans att falla pladask.
Erkännas ska därför att det inte är utan viss förvåning som vi konstaterar att det faktiskt finns något bakom den stilrena fasaden. Konceptet snyggt, stramt och genomarbetat sträcker sig nämligen ända ut i köket.
Vinlistan är naturligtvis helitaliensk med ett stort urval av exklusiva buteljer från Toscana, Lazio, Piemonte och Marche. En hel del är dessutom egenimporterat och servisen är uppenbart förtjust över få hålla smärre föreläsningar i ämnet italienska viner.

Annons

Varma sommarkvällar när det råder en loj stämning kring Norrmalmstorg kan det vara tämligen glest mellan gästerna. Publiken är förhållandevis ung och avslappnad med en hög andel utländska turister som är villiga att spendera ett större belopp. Prisnivån är hög, i vissa fall på gränsen till det orimliga.
Först ut är en ammis i form av en friterad broccoliknödel som inte direkt eggar smaklökarna. Intressantare blir det vid förrätterna. Strudelknytena fyllda med svamp och fårost, beströdda med rostade pinjenötter och tryffelolja är en stram och torr öppning som fungerar utmärkt. Abborrfiléerna ackompanjerade av apelsin– och rosmarinkryddade paprikor är ett syrligt möte mellan italiensk sol och svenskt hav.
Äggnudlarna med en len pesto från Ligurien serveras överraskande nog med små skivor av färsk potatis och knapriga haricots verts. Knytena med sparrisfyllning och ostsås är en pålitligt och helitaliensk mellanrätt, om än i tyngsta laget. Gamberonis – scampiräkor – serverade i en gräddig vinsås är en tung anrättning även den, även om detta elegant vägs upp av en basilikarisotto som är pregnant i smaken.

Annons
Annons
Annons
Annons