Inga-Britt Ahlenius:Den svenska ordningen främjar maktberoende

Statsminister Stefan Löfven ( S ) och Dan Eliasson, tidigare generaldirektör MSB.
Statsminister Stefan Löfven ( S ) och Dan Eliasson, tidigare generaldirektör MSB. Foto: Tomas Oneborg

I Sverige ses de självständiga myndigheterna, de självstyrande kommunerna och offentlighetsprincipen som de krafter som ska balansera regeringen. Men självständigheten är inte större än verkschefens.

Under strecket
Publicerad
Annons

I slutminuterna av det statsvetenskapliga fullskaleseminariet i USA fick maktdelningssystemet en verklig utmaning: en president som uppviglar till uppror. Den tredje statsmakten, rättsväsendet, har visat att dess lojalitet är mot konstitutionen, inte mot presidenten. Vad gör nu den politiska kongressen?

Sveriges grundlag bygger inte på maktdelning. Men hur skulle en sådan balanserande trio fungera i det parlamentariska Sverige? Regeringsformen från 1974 ger regeringen och särskilt statsministern betydande beslutsbefogenheter. Synen var att det krävs ett effektivt regeringsarbete för att göra det möjligt att styra riket.

Annons
Annons
Annons